”Jag kollade alltid över axeln när det var mörkt ute”

Ola Gäverth är nybliven webbredaktör för Sveriges Radio P4 i Stockholm. Han var tidigare programledare i radioprogrammet Vakna i P3 och P4. Han har även varit klubbordförande på SR. Ola Gäverth blev främst utsatt för näthat när han sände på natten. Glåporden och hoten var grova och obehagliga och fick honom att känna sig otrygg.

– Jag fick mejl och sms med hot om sexuellt våld, om stympning, om att kvävas med avföring och liknande. Det var även hot om att vänta utanför min port för att sätta en kula i huvudet på mig. Det blev riktigt otäckt när personen skickade uppgifter om var jag bodde och var andra i min familj bodde för att visa att han hade koll på mig. Han skrev saker som att mina föräldrar hade avlat fram en bög, så jag var orolig för dem också. Och för min man förstås. Vi kollade alltid genom nyckelhålet när vi skulle ut och över axeln när det var mörkt. Det var svårt att förstå hur mycket arbete den här personen lagt ner för att ta reda på saker om mig.

Ola Gäverth berättar att det också förekommit sådant som varit mindre allvarligt, men fortfarande jobbigt. Det har varit hatfullt men inte hotfullt.
– Annat har mest varit nedsättande, inte regelrätta hot. Det har handlat om hur jag pratar och att jag är usel på vad jag gör. Sen är det förstås så att man får tåla att folk anmärker på att man säger fel eller är trött och sluddrar någon gång, särskilt på natten, men det är inte det som varit problemet, det har varit hat.
En del av debatten kring näthatet har handlat om att bryta tystnaden som varit den stående rekommendationen från de säkerhetsansvariga. Ola Gäverth tycker att Sveriges Radios säkerhetsavdelning har gjort ett bra jobb, även om de också gav rådet att inte prata om hoten i medierna.

Annons

– Efter att de här modiga kvinnorna berättat om vad de varit med om kände jag att det var bra att prata om mina erfarenheter. Vi har skojat om att jag måste stödja mina medsystrar. Det var skönt när SRs säkerhetsavdelning tog reda på den riktiga identiteten på personen som hotade mig. Han hade faktiskt använt sitt riktiga namn i mejlen, men det kunde man ju inte veta. Säkerhetsavdelningen har varit ett bra stöd. Jag har även kunnat prata med min chef och vi har pratat om det på redaktionen, men det är när jag varit ensam på natten och inte haft någon att snacka med som det varit påfrestande när det dykt upp något. Jag har också kollegor som blivit utsatta som jag inte tror orkar prata offentligt om det.
– Det har inte påverkat mitt arbete direkt, även om jag har kunnat känna på mig att när jag sagt vissa saker så skulle det komma obehagliga mejl. Det är främst privat det har påverkat mig.

Personen som hotat Ola Gäverth har polisanmälts, men trots de grova hoten och att personen som hotat är identifierad för över ett år sedan verkar polisutredningen gå långsamt.
– Jag gjorde anmälan för drygt ett år sedan, var på förhör i april, men sedan har det inte hänt något vad jag vet.
En utredare på Malmöpolisen som arbetar med ärendet säger att förundersökningen är i sitt slutskede.
 

Fotnot: Journalistförbundet har precis frågat alla lokala journalistklubbar om de känner till hot mot deras medlemmar och om de har polisanmälts. Syftet är att skaffa underlag för att ta reda på hur polis och åklagare hanterar sådana ärenden.
 

FAKTA/Gör så här vid hot
I sina ”Riktlinjer för handlingsplaner” skriver Journalistförbundet att alla redaktioner bör ha en skriftlig säkerhetspolicy för sina medarbetare. Publicistklubben i Stockholm genomförde nyligen en enkät som visar att det saknas policy på flera redaktioner.
Ur riktlinjerna för att förebygga hot, våld eller övergrepp står bland annat:

•  Överväg riskerna i uppdraget och ställ det mot allmänintresset.
• Var medveten om riskerna och överlåt inte sådan granskning på en ensam journalist.
• Stöd frilansar som bevakar kontroversiella ämnen
• Respektera enskilda medarbetares vägran om han eller hon uppfattar uppdraget som farligt.

Ur riktlinjerna för hur en redaktion ska agera:

•  Kontakta omedelbart redaktionschefen.
• Polisanmäl alla hot.
• Infomera skyddsombudet, så att det kan ge stöd till den drabbade.
• Vidta åtgärder även utanför arbetsplatsen, om det behövs.
• Om den drabbade är på en ensamredaktion ska den placeras på huvudredaktionen.
• Den drabbade ska direkt komma i kontakt med krishanterare.

Samtliga riktlinjer finns att läsa på Journalistförbundets hemsida: www.sjf.se