Gå direkt till textinnehållet

”Inte alltid moraliskt rätt att följa lagen”

Mårten Schultz, professor i civilrätt, är en av dem som hårdast försvarat vapendomen mot Expressen. I en intervju med Journalisten säger han att han inte anser att Expressens agerande varit klandervärt. Bara brottsligt. Samtidigt vill han gärna att domen diskuteras bland publicister.

– Det var ett bra och elegant reportage och jag tycker personligen inte att Expressens agerande har varit moraliskt klandervärt. Det finns tillfällen då det är moraliskt rätt att inte följa lagen. Däremot är domen korrekt och tingsrätten har inte gjort något fel, säger Mårten Schultz.

Han har i en debattartikel i Aftonbladet samt på Juridikbloggen gått hårt åt de journalister som uttalat sig kritiskt om den fällande domen.

Bland annat skriver han på bloggen att han anser att alla de ”journalister, pampar och direktörer” som uttrycker sitt ogillande över Malmö tingsrätts dom, i stället borde skriva till åklagaren och be om ursäkt. ”För att ni hade fel, och han hade rätt.”

Men om du nu anser att Expressen inte har gjort något moraliskt klandervärt – är det verkligen hos journalisterna problemet ligger och inte hos juridiken?
– Det här är ett tillfälle då det juridiska systemet skaver mot det moraliska. Alla normativa system kan ge upphov till resultat som inte är rimliga eller ”goda”. Men det betyder inte att tingsrätten har gjort fel, eller att åklagaren har gjort fel.

– Om jag blir dömd för ett brott som jag inte har begått, så är det inte moraliskt fel av mig att försöka hålla mig undan rättvisan, säger Mårten Schultz.

Han anser att det finns en stor okunskap om juridiken bland publicister och därför välkomnar han domen.

– Det finns förstås många journalister som inser att domen är korrekt, men samtidigt riktas det från flera håll hård kritik mot domstolen. Det är besvärande och ointellektuellt. Vill man att journalister ska kunna inneha illegala vapen måste man ändra på lagen, och då ska man vända sig till politikerna, inte tingsrätten. Men jag tror inte att någon vill ha en lagändring. Det skulle påverka tidningar som företräder extremistiska intressen, säger Mårten Schultz.

Domen har öppnat för en diskussion om vilka metoder redaktioner får använda.

Om en redaktion betalar en efterlyst brottsling för att få en intervju, är det brottsligt enligt din mening?
– En intressant fråga. Att hjälpa en efterlyst brottsling att hålla sig undan lagen är förstås brottsligt, och ger man personen i fråga pengar så hjälper det förstås denne att hålla sig undan. Men samtidigt betalar man ju inte personen i det syftet att denne ska kunna hålla sig undan. Man betalar för intervjun, och sedan får personen använda pengarna som denne vill. Min magkänsla säger att detta inte är brottsligt, säger Mårten Schultz.

Men kan man inte betrakta Expressens vapenartikel på samma sätt? De betalade ju för att få en berättelse, inte för att få tillgång till ett vapen?
– Nej, åtalet rörde inte vapenhandel utan själva innehavet av vapnet.

Åklagaren hade inte behövt åtala, eftersom vapnet lämnades in till polisen. I vapenlagens kapitel 9, sjunde paragrafen står det: ”Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen eller ammunition till en polismyndighet, får åtal mot denne för olovligt innehav av vapnet eller ammunitionen väckas av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.”

Mot bakgrund av detta, är verkligen motiverat att väcka åtal i det här fallet?
– Det är helt upp till åklagaren att göra den bedömningen. Jag har pratat med tre åklagare som alla säger att om en person köper ett olagligt vapen och lämnar det till polisen skulle de åtala personen för vapenbrott. Man har främjat den kriminella vapenhandeln genom att betala för ett vapen, säger Mårten Schultz.

Men finns det inte en risk att den här sortens journalistik inte går att genomföra om journalister åtalas?
– Jag känner några grävande journalister och jag tror inte att de skulle rygga för att begå sådana här typer av brott mot allmän ordning även om det medförde att de blev dömda. Tvärtom, säger Mårten Schultz.

– Det vore förstås ett misslyckande om lagstiftaren sätter upp hinder för journalister att avslöja missförhållanden.

Men är det verkligen rimligt att arbeta under sådana förhållanden? Att ett moraliskt icke klandervärt journalistiskt arbete ska leda till att man döms till dagsböter eller fängelse?
– Expressen hade ju enkelt kunnat undvika att begå ett brott genom att avbryta köpet, och ändå få tillräckligt material till en artikel. Jag tycker att det var släpphänt av Expressens chefredaktör Thomas Mattsson att inte rådfråga juridisk expertis innan man började jobba med artikeln.

Journalisten har sökt Thomas Mattsson för en kommentar.

Fler avsnitt
Fler videos