Hur hanterar ni hat och hot mot era journalister?
Journalisten frågade fyra mediechefer hur de hanterar hot och hat mot medarbetare på redaktionen.
Olle Zachrisson, Ekochef, Sveriges Radio:
– När det gäller hat så är det en diskussion som våra arbetsledare kontinuerligt har med medarbetarna, så att den som drabbas snabbt kan få stöd och hjälp. Vi har exempelvis sociala medier-specialister som kan hjälpa till med konkreta råd. När det gäller hot kopplar vi alltid in Sveriges Radios säkerhetsavdelning som har en flerstegsstrategi runt hur hot hanteras. Det kan röras sig om alltifrån polisanmälan till rent personskydd vid allvarliga hot.
Yvonne Waltersson, chefredaktör, Arbetet:
– Som mediechef i dag behöver man ha en ständig beredskap för eventuellt hot och hat som riktas mot sina medarbetare. Anställda är uppmanade att vända sig till närmaste chef vid eventuella incidenter och utifrån det bedömer vi lämpliga åtgärder från fall till fall. Vi har också en säkerhetspolicy i LO Mediehus som ger tydliga riktlinjer för hur vi ska agera vid händelse av hot och trakasserier. Än så länge har det inte skett något som krävt polisanmälan, men sett till hur det såg ut i samband med valåret 2014 ser jag en viss risk för mer allvarliga incidenter under nästa år.
Carl-Johan Bergman, chefredaktör, Dalarnas Tidningar:
– Hot polisanmäler vi direkt och jag vill poängtera att ”graden” inte har någon betydelse, allt som upplevs som ett hot polisanmäls. I övrigt dokumenterar vi hat, trakasserier och liknande som i det enskilda fallet inte bedöms vara ett hot i lagens mening. Detta för att kartlägga situationen för våra medarbetare.
Mikael Carlson, nyhetschef, Gotlands Tidningar:
– Vi har en viss grundberedskap. Grunden är att ingen här ska känna sig ensam utan att man synliggör om något inträffar, man berättar för sin chef om man blivit utsatt. Sen lämnar vi vidare till polisen för bedömning.
