Gå direkt till textinnehållet

Hotad journalist ska utvisas till Afghanistan

Journalisten Sahar Samet flydde från Afghanistan till Sverige för fyra år sedan men ska nu utvisas, trots att hon mottagit hot. Reportrar utan gränsers ordförande Jonathan Lundqvist (bilden) kritiserar utvisningsbeslutet.

Sahar Samet har i Sverige bland annat rapporterat för BBC och Voice of America samt radiokanalen Shahrvand om missförhållanden i Afghanistan och har mottagit hot. Trots detta ska hon utvisas tillbaka till Afghanistan. Hon är nu satt i förvar i Märsta och utvisningen är nära hotande.

”Jag har kritiserat religiösa ledare som genom sina tal berättigar våld mot kvinnor. Jag har kritiserat Afghanistans regering om hur biståndet hanteras. Att det hamnar i ett fåtals fickor, samtidigt som folket fortsätter leva i misär”, säger Sahar Samet till SVT.

På torsdagen inkom Reportrar utan gränser med ett stödbrev till Migrationsverket.

– Vi kom in sent i processen men har lyckats göra en utredning rörande hennes uppgifter och kan bekräfta dem. Om hon återvänder till Afghanistan riskerar hon att utsättas för repressalier. Vi hoppas nu att den nya informationen ska förändra bedömningen, säger Jonathan Lundqvist, ordförande i Reportrar utan gränser, till Journalisten.

Hur allvarlig är situationen för henne om hon återvänder till Afghanistan?
– Situationen för journalister i Afghanistan är komplicerad eftersom det inte finns en tydlig fiende utan många. Vår utredning visar att uppgifter om Sahar Samet har spridits snabbt. Hon uttalade stöd för Charlie Hebdo och den sortens religionskritik är inte uppskattad i Afghanistan. Journalister riskerar att sättas i fängelse, hotas och till och med dödas för mindre än så.

Sveriges Radios korrespondent Nils Horner mördades i Kabul i Afghanistan i mars förra året. Motivet för mordet är fortfarande oklart.

– Inte minst av det skälet borde Migrationsverket uppdatera sina kunskaper om journalisters situation i Afghanistan. Migrationsverket behöver bli bättre på att bedöma risker för journalister i allmänhet. Vi har via de kontakter vi har haft med myndigheten fått intrycket att man har en oerhört föråldrad syn på hur journalistik sprids. Man förefaller i riskbedömningar betrakta en film som är upplagd på Youtube eller en artikel på nätet som någonting helt annat än ett inslag i TV eller en artikel som trycks i en tidning, säger Jonathan Lundqvist.

– Vi erbjuder våra kunskaper till Migrationsverket. Våra stödbrev kommer inte ur en stencilmaskin, utan bygger på gedigna utredningar. Genom våra korrespondentnätverk runt om i världen kan vi få fram information som kan vara svårt att få på andra sätt.

Fler avsnitt
Fler videos