"Hot mot journalister
tas inte på allvar"

19 oktober, 2012

FOTO: Tomas Ohlsson Svenska medieföretag tar inte hot från kriminella på allvar och har en naiv inställning till säkerhet. Det anser Eskilstuna-Kurirens chefredaktör Peo Wärring som nyligen varit i rätten efter att en gängmedlem hotat tidningen.

Det lilla väntrummet utanför säkerhetssalen i Västerås tingsrätt fylls sakta på med människor som passerat larmbågar och visitering.
Intill en soffa står Eskilstuna-Kurirens kriminalreporter Mathias Ståhle och diskuterar med sin pappa. Han är lugn men har samtidigt en konstig känsla som bubblar inombords. Det som snart ska ske är en unik händelse i karriären. Han ska kliva över skranket och vittna mot den person som han tidigare har varit satt att bevaka.

Sommaren 2012 inträffade en rad skottlossningar i Eskilstuna när olika grupperingar började göra upp om makten. Eskilstuna-Kuriren följde utvecklingen noggrant och lördagen den 11 augusti rapporterade Mathias Ståhle att en 28-årig man misstänktes vara inblandad i samtliga skottlossningar. I en faktaruta nämndes att mannen tidigare dömts för våldtäkt.
Under ett samtal med Mathias Ståhle och nyhetschefen Mattias Johansson i tidningens reception två dagar senare krävde mannen att uppgiften skulle plockas bort omedelbart. Han ansåg att den var irrelevant i sammanhanget och att händelsen låg långt tillbaka i tiden.
Han begärde också ersättning med en ospecificerad summa. Om detta inte utfördes skulle han skaffa fram ”hundra pers” som skulle komma och vända upp och ned på hela Eskilstuna-Kuriren, enligt de två journalisternas vittnesmål.

Direkt efter händelsen hade redaktionen en debriefing eftersom många kände sig oroliga, och Peo Wärring anmälde hotet. De som behövde stöd erbjöds psykologsamtal samtidigt som ett antal polisiära insatser genomfördes för att höja säkerheten kring tidningen och de två journalister som mottagit hotet.
– Jag är inte rädd men tänker givetvis på det här. Det finns vissa platser i Eskilstuna som jag undviker. Det är smällar man får ta i yrkesrollen. Det ska inte behöva vara så men man har ju en självbevarelsedrift. Det viktiga är att tidningen kan fortsätta rapportera om kriminella gäng, säger Mathias Ståhle till Journalisten under en paus i rättegången.
Faktauppgiften om våldtäkt togs även bort från Eskilstuna-Kurirens sajt. Chefredaktör Peo Wärring påpekar dock att det inte var en säkerhetsåtgärd utan ett beslut som grundades på pressetik. Han delar den åtalades åsikt om att uppgiften inte var relevant i sammanhanget.

Peo Wärring hoppas att journalistiken inte påverkas av hot, men säger att det finns en möjlighet att även han påverkades av händelsen.  
– Det här blir allt viktigare att tänka på, menar  han eftersom han upplever att hoten från kriminella ökar.
– Tidigare fanns det en respekt för mediernas uppgift att informera, man sköt inte budbäraren. Så är det inte i dag. Vi har både ett lagligt och moraliskt ansvar att sätta säkerheten för våra anställda först.
Peo Wärring får stöd för sin uppfattning i statistiken. En undersökning som Tidningsutgivarna genomförde förra året visar att 70 procent av medlemmarna har fått hot riktade mot sin personal under de senaste två åren.
Nära en tredjedel av de som svarat anser att hoten ökat under de senaste två åren och hela 60 procent tror att omfattningen av hot kommer att öka framöver.

2009 genomförde Säpo och Journalistförbundet en undersökning som visar att mellan 100 och 300 journalister årligen utsätts för hot eller trakasserier från personer med kopplingar till organiserad brottslighet eller politisk extremism.
Säpo ser allvarligt på utvecklingen. Dels för att kriminella gäng och extremistgrupper anses kapabla att förverkliga hoten, dels för att försöken till att tysta medier innebär ett angrepp på den öppna debatten, och därmed demokratin.
Enligt undersökningen är det mycket ovanligt att risken för hot gör att en artikel inte pub­liceras. Däremot fanns indikationer på en mer omedveten självcensur och att det görs en avvägning mellan risken för hot och samhällsintresset.

På Eskilstuna-Kuriren diskuterar redaktionen hur känsliga publiceringar ska hanteras. I­bland även med polisen. Det kan handla om att fler skriver artiklarna tillsammans eller en utökning av väktare kring redaktionen.
Peo Wärring tycker att svenska medieföretag ”är naiva och inte tar hoten på tillräckligt stort allvar”, vilket i långa loppet kan få ödesdigra konsekvenser. Samtidigt inser han att det uppstår problem om redaktioner förskansar sig i ointagliga byggnader. Förut kunde besökare fritt vandra in på redaktionen. I dag måste alla besökare anmäla sig i  receptionen och flera dörrar med kodlås passeras.
– Vi kan se att antalet besök har minskat. Jag är medveten om att öppenheten blir lidande, men medarbetarnas liv och hälsa kommer alltid först.

Fotnot: Dom i rättegången väntas 24 oktober.

Fakta/Var tionde har utsatts för hot

• 10 procent av Journalistförbundets medlemmar har utsatts för hot och 1 procent har utsatts för våld.
• Beräknat våld, där journalisten söks upp, är mycket ovanligt. Våld sker oftast i stundens hetta.
• Det är inte per automatik farligt att rapportera om organiserad brottslighet och extremism. Det handlar om vad som rapporteras och på vilket sätt.

Källa: Säpo, Journalistförbundet

Jonatan Westinjonatan.westin@journalisten.se

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.

---

Kommentera

Ditt namn *

E-post *

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Kommentar *

Verifikation av ord * (verifiera genom att använda ljud)

Skriv in bokstäverna som visas i bilden ovan. Om du inte kan läsa dem, skicka formuläret så kommer en ny bild att genereras. Ej versalkänsligt.