Högerextremistiska hot mot journalister vanligast
Var fjärde journalist utsattes för våld, hot eller trakasserier förra året i Sverige, visar en studie genomförd på JMG.
Studien visar att av högerextremister och rasister står bakom en stor andel av hoten.
Studien på JMG i Göteborg bygger på en enkätundersökning bland ett slumpmässigt urval av medlemmar i Journalistförbundet. Totalt har över 1 500 svenska journalister besvarat enkäten.
Av dessa uppger 26 procent att de utsattes för våld, hot eller trakasserier under 2016. Fyra procent av journalisterna var utsatta för någon form av våld eller skadegörelse. Två tredjedelar av hoten och trakasserierna framfördes digitalt.
I enkätundersökningen har journalisterna också fått ange om de kunde placera förövarna i någon politisk organisation eller annan form av grupp. Drygt två tredjedelar hade en uppfattning i frågan och den vanligaste bedömningen var att förövaren tillhörde en högerextremistisk/rasistisk grupp.
Förövarens grupptillhörighet Andel av hoten
Högerextremistisk/rasistisk 43 procent
Vänsterextremistisk 2 procent
Antifeministisk 7 procent
Intresseorganisation 6 procent
Kriminellt nätverk/grupp 7 procent
Miljö- eller djurrättsgrupp 1 procent
Annat 17 procent
83 procent av förövarna var män och 75 procent av händelserna genererades av bevakningen av en speciell fråga, ett speciellt ämne eller en speciell individ eller grupp.
Det är främst rapportering om flyktingar (28 procent) och om Sverigedemokraterna (22 procent) som genererar hot och trakasserier. Över hälften av journalisterna angav att förövarna haft en negativ inställning till hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund och att detta var skälet till att de utsatts. Därutöver uppgav 30 procent av journalisterna att förövarens negativa inställning till viss religionstillhörighet var motivet för hoten eller trakasserierna.
53 procent av journalisterna har blivit rädda efter att ha utsatts och runt 25 procent har någon gång undvikit att bevaka en speciell fråga/ämne eller individ/grupp som följd av hoten. 37 procent av de utsatta journalisterna har vidtagit åtgärder för att skydda sig.
Bara elva procent av händelserna polisanmäldes och de vanligaste skälen till att inte polisanmäla var att man upplevde händelsen som bagatellartad (38 procent), att anmälan inte skulle leda till något (21 procent) och att man såg det som en del av det journalistiska uppdraget (17 procent).
