”Fula annonser kan förstöra en medieprodukt”
Svenska kommersiella medier har varit dåliga på att se reklamen som en del av produkten – vilket bidragit till annonströtthet och att många använder adblockers. Det menar en självkritisk Andreas Aspegren, onlinechef på Aftonbladet.
Journalisten skrev tidigare i veckan om oron i tidningsbranschen över adblockers, apropå att Apples senaste uppdatering av operativsystemet IOS ska göra det enklare för Iphone- och Ipadanvändare att blockera reklam.
Andreas Aspegren är onlinechef på Aftonbladet, den svenska tidning som drar in mest pengar digitalt.
– Det är klart att adblockers är en jätteutmaning i grunden, säger han.
Det finns flera sätt att kringgå en ökad reklamvägran hos läsarna, konstaterar Aspegren. Till exempel genom att flytta läsandet till appar i stället för i webbbrowser, att branschen gemensamt bestämmer sig för att blockera läsare med adblocker, eller genom att uppmana läsarna att vitlista Aftonbladet.se.
Men en sådan katt- och råttalek är att tänkta för kortsiktigt, menar Aspegren. I stället bör branschen, och Aftonbladet, se vad användningen av olika adblockertillägg beror på:
– Vi har inte betraktat reklamen som en del av vår produkt. Fula och ointegrerade annonser kan förstöra en medieprodukt! Vi måste börja från början, och inte se reklamen som något vi bara kan skyffla in bredvid journalistiken.
Vad betyder det, att murarna mellan redaktion och marknad ska rivas?
– Nej, men vi har varit dåliga på att bygga in annonserna i produkten. Vi har struntat i hur formaten uppträder; varför har vi bara accepterat en blinkande ruta till höger om texten, till exempel?
Är det realistiskt att tro att det går att förändra och bli kräsnare nu, i en pressad bransch?
– Ja, eftersom vi inte lyckats göra det hittills så måste vi göra det nu.
Betyder det mer native och nya annonsformat?
– Absolut är native och vår partnerstudio en av lösningarna. Men våra användare är ute efter tydlighet, man vill veta vad som är redaktionellt och köpt utrymme. Så det gäller att integrera annonserna och göra en bättre upplevelse av dem, men samtigit väldigt tydligt säga att det inte är journalistik. Det får vi inte kompromissa om.
På en högre nivå handlar utmaningen om att få läsarna/tittarna att förstå att mediehusen måste få betalt för sitt arbete, understryker Andreas Aspegren.
– De flesta i Sverige är överens om att vi vill ha fria, demokratiska medier, som måste kunna finansiera sig. Så vi måste göra en bra produkt, och folk måste vilja betala för den.
