Fångenskapen i Syrien blev bok

På omslaget till Magnus Falkeheds och Niclas Hammarströms bok Idag ska vi inte dö – fångar i krigets Syrien finns en bild på en sida i dagboken. Det är tätt skrivna rader med små bokstäver som skiftar i blått och rött, beroende på vilken penna de för tillfället hade tillgång till.

Boken bygger mycket på de minnen de klottrade ner och lyckades smuggla med sig ut i friheten. De skrev en gemensam dagbok där de antecknade vad de gick igenom, men också en privat där de skrev ner sina känslor och tankar.

Strax efter att de frigivits åkte Niclas Hammarström till Paris för att hälsa på Magnus Falkehed. Under två dagar gick de igenom timme för timme, minut för minut av vad de varit med om och jämförde minnen, som hur det luktade i källaren.

Men boken handlar även om hur deras familjer upplevde att få sina närmaste kidnappade. Florence Falkehed skrev också dagbok, och den blev en del av bokens berättelse. Hon skrev över 200 000 tecken under tiden som maken satt fängslad.

– Hon skrev i raseri och i frustration över det som hade hänt. Det var minst lika fruktansvärt för våra familjer, säger Magnus Falkehed.
Han och Niclas Hammarström säger att de valt att vara totalt ärliga med vad de gått igenom och berättar i boken om både sina dåliga och goda sidor under fångenskapen.

– Boken handlar inte om två journalister och deras erfarenhet. Den handlar om två människor som hamnade i en obehaglig situation som påverkade inte bara dem utan även deras familjer, säger Magnus Falkehed.

Niclas Hammarström fick boken hemskickad förra veckan.

– Det var skönt att få ta i den och lägga den i bokhyllan. Nu är det klart, nu går vi vidare.

Magnus Falkehed säger att han egentligen skrev boken till sina barnbarn.

– Det vi varit med om är ett öppet sår i familjens historia. När vi i framtiden får frågan vad farfar eller morfar varit med om kan vi hänvisa till boken.
Det kommer inte att bli någon föreläsningsturné där de reser runt i landet och på bibliotek berättar om sina upplevelser.

Vad de ville förmedla finns i boken. Nu vill de gå vidare och arbeta med andra reportage eftersom skrivandet av boken har varit så intensivt.

– Det var nödvändigt att skriva boken. Nu är den klar och äntligen kan jag börja planera nya reportage, säger Magnus Falkehed.

Båda har de gått den säkerhetskurs som försvaret ordnar i Karlsborg. Det var där Magnus Falkehed och Niclas Hammarström träffades och beslutade att resa till Syrien tillsammans. Båda säger att kursen var till stor hjälp då de kidnappades. De kände igen varje steg de gick igenom, att bli avklädda och få ögonbindel. De var psykiskt förberedda för den chock det var att bli bortrövad.

I fångenskapen gick de i huvudet igenom vad de hade lärt sig på kursen: man få inte vara för arrogant och ha en attityd, men på samma gång inte vara en mes. Det finns alltid utrymme att förhandla om cigaretter eller ett glas vatten. Det är också viktigt att visa att man är en människa, för att göra det svårare för kidnapparna att döda.

– Vi berättade att vi hade familjer och ville att kidnapparna skulle berätta om sig själva. Vi ville få kontakt, visa att vi var familjeförsörjare och få dem att få dåligt samvete för att de höll oss fångna, säger Niclas Hammarström.

Men så finns det de där adrenalinstinna galningarna, påpekar Magnus Falkehed.

– Ditt liv avgörs av vad han gör med pekfingret. Därför måste man även vara ödmjuk.

Kidnapparna ville klippa Niclas Hammarström för de tyckte att han hade för långt hår, men han vägrade.

– Jag sade nej, och att jag ville komma hem och se ut som då jag åkte iväg till Syrien.

Efter några dagar i fångenskap gjorde de ett flyktförsök. De hade i hemlighet bunkrat vatten och gömt kläder. Flyktförsöket misslyckades. Niclas Hammarström sköts i vänster vad. Kidnapparna hämnades genom att misshandla dem med olika tillhyggen. Niclas Hammarström hade enorm tur, kulan från Kalashnikoven skadade inte några vitala delar. Men han är fortfarande lite stel i vänster ben.

När Islamiska staten, IS, har visat upp kidnappade fångar i videoklipp har både Magnus Falkehed och Niclas Hammarström insett att de kunde ha varit de som stod där i orangea overaller.

– Det jag varit med om har gjort att jag reagerat på ett annat sätt än andra: jag har tänkt på om de fått rena kläder, om de fått behålla sina klockor, om de ser utmärglade ut, om de fått mat.

De två journalisterna är tacksamma för den hjälp och stöd de fått från UD, polisen, de tidningar de jobbar för och från vänner och familj.

– Under julen då vi satt där i källaren trodde jag att vi skulle bli bortglömda. När vi blev fria förstod jag att de tänkt på oss hela tiden. Jag blev tårögd, säger Niclas Hammarström.

Kommer ni att åka tillbaka till Syrien?
– Jag skulle vilja fortsätta berätta om utvecklingen i landet, men måste ta hänsyn till familjen, säger Niclas Hammarström.

– Det är inte första prioritet. Världen är full av intressanta berättelser att skriva om, säger Magnus Falkehed.

Fotnot: Magnus Falkehed och Niclas Hammarström kidnappades av kriminella vid en vägspärr den 23 november 2013 i västra Syrien. Niclas Hammarström satt fängslad i 43 dagar och Magnus Falkehed i 46.