Gå direkt till textinnehållet

”Få journalister är konsekvensneutrala”

Bara två procent av de svenska journalisterna är helt konsekvensneutrala, enligt JMGs Journalistpanel som ett representativt urval av kåren svarat på.

Cirka 2 000 svenska journalister ingår i journalistpanelen. En jämförelse med Journalistförbundets medlemmar tyder på att panelen i stort är representativ för kåren, med en liten övervikt för morgontidningsjournalister, enligt JMG-forskaren Monica Löfgren Nilsson.

Runt 1 250 har svarat på den webbenkät om etiska dilemman i jobbvardagen som nu redovisas. Den visar bland annat att bara 7 procent tycker att en journalist kan vara partipolitiskt engagerad. Ytterligare 37 procent tycker att det är okej om hen inte bevakar politik.

Att sitta i styrelsen för en sportorganisation är ungefär lika acceptabelt (4 respektive 38 procent), medan en majoritet tycker att det är acceptabelt att en journalist är aktiv i lokala intresse-/kampanjorganisationer. Det kan verka lite inkonsekvent, kommenterar Monica Löfgren Nilsson:

– Det blir ju nästan alltid politik i slutändan av intresse eller kampanjorganisationer.

När det gäller anskaffning av material (dold kamera/mikrofon, påhittad identitet i sociala medier etc) är den metod flest är skeptisk till att betala intervjupersoner för att framträda offentligt. 62 procent svarar att det aldrig kan vara berättigat. Det kan jämföras med att 91 procent tycker att dold kamera är berättigat då och då eller någon enstaka gång.

Göteborgsforskarna har också frågat om journalister bör ta hänsyn vid utformningen av en nyhet (inklusive att hålla inne med viss information) i åtta olika scenarier. Till exempel om en narkotikautredning omintetgörs av en publicering eller om antidemokratiska stämningar underblåses.

Resultatet visar att bara två procent av journalisterna är helt konsekvensneutrala, och alltså svarat att hänsyn absolut inte ska tas i de åtta olika exemplen.

– Det var lite överraskande. Ofta framställs det som två läger i diskussionen, antingen är man konsekvensneutral eller så är man det inte. Men enkäten vittnar om en stor eftertänksamhet i journalistkåren, man tänker till i varje enskild situation, säger Monica Löfgren Nilsson.

Det hänsyn som störst andel journalister ansåg är rimligt att ta är om en enskild person riskerar att få problem på sin arbetsplats av en publicering. Där anser 87 procent att man absolut eller kanske bör ta hänsyn vid utformningen av en nyhet.

 

Fler avsnitt
Fler videos