Få afrikaner namnges i svenska medier
Endast var fjärde privatperson från Afrika namngavs i svenska tidningar under 2015. Vita människor får ett namn i 93 procent av fallen. Det visar en undersökning som gjorts av biståndsorganisationen We Effect.
24 procent av alla privatpersoner från Afrika som förekom på bild i svenska tidningar under 2015 hade ett namn. Det är en ökning med 13 procent i jämförelse med 2014. Hudfärgen är dock fortfarande en vattendelare. Vita människor får ett namn i 93 procent av fallen.
Vita biståndsarbetare är den vanligaste bilden från Afrika och förekommer i 30 procent av artiklarna. Det är dock en minskning från året innan då motsvarande andel var närmare 50 procent.
”Det är positivt att fler får sitt namn i tidningen, det är en utveckling som hjälper till att nyansera den ofta förenklade bilden av Afrika. Men skillnaderna är fortfarande alldeles för stora. Förut var det uruselt, nu är det bara dåligt,” säger Ola Richardsson, kommunikationschef på We Effect i ett pressmeddelande.
Anledningen till att afrikaner inte namnges beror enligt de redaktioner på tidspress och att uppgifter om namn ofta saknas från bildbyråer, enligt de redaktioner som We Effect frågat.
I en krönika i Journalisten skrev PO Ola Sigvardsson då We Effect presenterade sin rapport förra året att ”inte namnge kanske är respektlöst eller rent av ett utslag av ett kolonialt öga”.
”Men motsatsen kan vara värre; att avslöja identiteten på en person som av en eller annan anledning bör besparas offentlighetens ljus. Här är skadan av en helt annan, djupare karaktär, för den som drabbas.”
We Effects rapport, som gjorts årligen sedan 2012, visar även att offerbilderna minskat. 2011 användes de i 40 procent av alla artiklar. Under 2015 var motsvarande andel tio procent. Lokalbefolkningen får dock mycket sällan själva komma till tals. Som tidigare år står de enbart för en halv procent av alla uttalanden i de artiklar som analyserades i undersökningen.
Fotnot: Medieanalysen är gjord av Retriever och baseras på 978 tidningsartiklar publicerade under 2015 i svenska tidningar. Artiklarna handlar om svenska bistånd- och hjälpinsatser i afrikanska länder söder om Sahara. Analysen har ett särskilt fokus på vilka bilder som illustrerar tidningsartiklarna.
