EU-avtal för bildrättigheter kan bli verklighet
Varje månad görs det 519 miljoner bildsök på Google. Internationella undersökningar pekar på att 90 procent av bilderna som laddas ned via sajten är illegala. Nu vill svenska och internationella bildorganisationer ta krafttag för upphovsrätten på EU-nivå. Redan i september kan ett första förslag komma från EU.
Under Almedalsveckans första dag, i söndags, talade Svenska fotografers förbund (SFF) Donald Boström om bildens betydelse för medierna. I en passus under seminariet avslöjade han att siffror från internationella Cepic (Coordination of European Picture Agencies Stock, Press and Heritage) som pekar på att 519 miljoner bildsök görs på Google varje månad. Minst 90 procent av de bilder som laddas ned via Google beräknas vara illegala.
– Det är ett otroligt stort problem för våra medlemmar, och det är en av huvuduppgifterna för KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd red.anm) och Bildupphovsrätt (BUS) just nu, säger Donald Boström till Journalisten efter seminariet.
– Facebook och Google betalar inte ett öre för sitt innehåll. Även Telia och Bredbandsbolaget tjänar pengar på vårt innehåll. Vi fotografer gör innehållet men de tar pengarna, fortsätter Boström.
En organisation som lyckats bra med upphovsrätten är musikernas organisation STIM, som bland annat på senare år slutit ett uppmärksammat upphovsrättsavtal med Youtube. Nu sneglar de svenska organisationerna på deras modell. Därför pågår också rundabordssamtal mellan KLYS och BUS och representanter från både Kulturdepartementet och Justitiedepartementet – för att få upp frågan på högsta nationella nivå. Parallelt samtalar också bildorganisationerna på EU-nivå om detta, berättar Boström.
Ulrika Källén är verksamhetsledare för KLYS.
– Jättar som Youtube och Amazon tjänar stora pengar på upphovsrättsskyddat material och vi behöver göra något åt det genom att hitta avtal med de här bolagen. EU vill lösa det här, men exakt hur man ska göra det och hur det kommer se ut är ännu oklart. Som jag har förstått det kommer ett första förslag när det gäller plattformars ansvar någon gång i september, säger Ulrika Källén.
– Det här skulle ju kunna ske på frivillig basis kan jag tycka, men det är klart att det kanske måste till en lagstiftning för att de här plattformarna ska komma till skott, fortsätter hon till Journalisten.
