Domstolsbeslut om öppenhet i EU kan få smittoeffekt
”Om vi inte får rätt är det väldigt allvarligt. Det skulle innebära att man kan förhindra öppenhet med en väldigt vid tolkning av skyddet till privatliv, och det skulle kunna få en smittoeffekt”, säger frilansen Staffan Dahllöf, en av de journalister som nu tar strid med EU-parlamentet om öppenhet.
Som Journalisten berättade i förra veckan har 29 journalister, en för varje EU-land, lämnat in en klagan mot Europaparlamentet till EU-domstolen i Luxemburg. De ber domstolen ta ställning till avslagsbeslut de fått när de begärt ut dokumentation över hur de 751 ledamöterna i Europaparlamentet spenderar den ersättning de får utöver sina löner: ersättningar för till exempel resor, telefon- och datorkostnader.
Parlamentet har motiverat sina avslag med att det är en privatsak för ledamöterna hur de använder pengarna, att merarbetet att ta fram dokumentationen är för stort och även att parlamentet inte ens har sådana handlingar att tillgå.
Frilansen Staffan Dahllöf är den svenske journalist som deltar i överklagan.
Vilka reaktioner har ni fått sedan förra veckan?
– Glädjande nog har det varit en våldsam publicitet, inte så mycket i Sverige än så länge, men det gick väldigt stort i de flesta EU-länder.
Några politiska reaktioner?
– Jag har sett att enskilda parlamentsledamöter sagt att vi självklart får se allt i deras eget fall – men då är vi nere på individnivå.
Varför gör ni det här?
– Det började när Anuška Delić, journalist på Sloveniens stora tidning Delo, ville kolla de slovenska ledamöternas ersättningar för mer än ett år sedan. Hon blev väldigt frustrerad över parlamentets motivering till avslaget. Vi pratade om det där, vi är några som träffas på grävkonferenser ibland. Idén om att göra något samordnat spred sig.
Vågar du spekulera i utfallet?
– Om vi inte får rätt är det väldigt allvarligt. Det skulle innebära att man kan förhindra öppenhet med en väldigt vid tolkning av skyddet till privatliv, och det skulle kunna få en smittoeffekt. Så ska inte de gällande reglerna tolkas, det är vi övertygade om. Vi ser också en risk för att en sådan hård praxis skulle kunna slå igenom när nya gemensamma dataskyddsregler börjar gälla i EU.
Journalisten initierade ett liknande fall, på 90-talet. Du var med och rapporterade om det.
– Ja, Journalistens reporter Christoph Andersson sökte insyn i tolv handlingar som rörde Europol. Han fick ut dem i Sverige men fick avslag i Bryssel, och det hamnade i EU-domstolen. Det höll på att ta en ände med förskräckelse – det är ju en omfattande process. Men Journalisten vann. Domen innebar att de inte har inte rätt att avslå rakt av, utan måste motivera avslag för varje enskilt dokument. Det var viktigt. Domen är ett av en handfull prejudicerande fall som det fortfarande hänvisas till.
