”Dödshot måste utredas snabbare”
Hot och hat mot journalister är ett växande problem och få anmälningar leder till fällande domar. Den senaste tiden har en rad skrämmande fall uppmärksammats. "Staten klarar inte av att skydda journalister och andra som utsätts för hot på internet", säger Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling.
Redan för ett år sedan visade en undersökning som Journalistförbundet tagit fram, tillsammans med Göteborgs universitet, att cirka 30 procent av Sveriges alla journalister har utsatts för hot under de senaste tolv månaderna.
Bland de mer uppmärksammade händelserna de senaste veckorna finns den man som hotade Sveriges Radio att fylla P3 Guld-galan med kulhål och bränna ned Scandinavium om inte SR bytte arena.
Trots att mannen i mejl skriver ”annars kommer jag komma dit och fylla hela eventet med kulhål eftersom Frölunda Indians är rasistiska!” friades han av Stockholms tingsrätt, som också underkänner SRs skadeståndsanspråk på 71 538 kronor för merkostnader i form av extra säkerhetsåtgärder. Tingsrätten grundar sitt beslut på att hotet inte är riktat mot en enskild person eller en snäv krets av personer, vilket är en förutsättning för att kunna döma någon för olaga hot.
Andra exempel är den anonyma grupp som bedriver hatkampanj mot Expressen och dess chefredaktör Thomas Mattsson. Bland annat uppmanar de folk att sluta köpa tidningen och bilder på Mattsson har satts upp på bilars vindrutor och brevlådor.
Eller den DN-fotograf som i slutet av februari tog sin bil till torget i Rinkeby där det pågick ett upplopp. Innan han anlände till platsen blev han omringad av en grupp på 15 personer som sparkade honom på kroppen och i huvudet.
Även lokaltidningsjournalister drabbas. Dalarnas Tidningar har nyligen berättat om dödshoten mot tidningens krönikör Henrik Johansson, grundare av den SD-granskande sajten Inte rasist men …
Johansson hotades till livet 40 gånger inom några dygn, men möttes av en passiv poliskår när han anmälde. Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling tycker att staten i dag inte klarar av att skydda de som utsätts för hot på internet.
– Jag ser flera skäl till det. En samhällsutveckling där individer uppenbarligen inte tvekar inför att alltmer intensivt försöka hota journalister till tystnad. Lagstiftning som inte har hängt med. Och polis och rättsvårdande myndigheter som inte har lagt tillräckligt stora resurser på att utreda och ta hand om de anmälningar som ändå kommer från hotade journalister, säger Jonas Nordling.
Vad måste göras akut?
– Såväl befintliga som nya lagar måste också få genomslag i polisens och de rättsvårdande myndigheternas arbete. Dödshot måste tas på allvar och utredas snabbare.
Fyra av tio journalister har någon gång utsatts för kränkningar, påtryckningar eller trakasserier i sin yrkesutövning, enligt era undersökningar. Kommer det bli sämre innan det vänder?
– Det är väldigt illa nu och det finns politiska strömningar som ser journalister som fienden, vilket bidrar till hot och hat. Vad som krävs för att utvecklingen ska vända är framför allt att alla samhällsmedborgare som vill värna demokratin står upp för en fri journalistik.
