Gå direkt till textinnehållet

”Det är svårt att attackera ett sådant beslut”

SVT-reportern ville få ut förundersökningen kring den felaktigt terrorutpekade 22-åringen från Boliden men åklagaren vägrade. Här berättar reportern själv om turerna och varför kammarrätten gav honom rätt.

I går kunde Journalisten berätta att sekretessen hävs på förundersökningen kring den felaktigt utpekade 22-åringen från Boliden. Det var Carl Larsson, SVT-journalist och juridikstudent, som försökte få ut förundersökningen. Men åklagaren sa nej och Carl överklagade till kammarrätten. 

Kammarrätten gav alltså åklagaren bakläxa och Larsson fick rätt att få ut de delar av undersökningen som inte sekretessbelagts.

Varför fick du inte ut förundersökningen första gången?

– När jag begärde ut förundersökningen första gången hade man avfärdat honom som misstänkt men inte lagt ned förundersökningen. Jag påtalade då att jag ville ta del av den några dagar senare. Men åklagarmyndigheten låg fast vid sitt beslut om förundersökningssekretess, vilket är en sekretess av den svagare typen. Om man lämnade ut detta så skulle deras verksamhet kunna lida skada sa man. Det var ett svepande generellt beslut och det är svårt som journalist att attackera ett sådant beslut.

…men du överklagade och fick rätt.

– Jag tog hjälp av min kusin som också pluggar juridik. Vi lade ner massor av timmar på att finslipa överklagan och hittade en del argument för varför åklagarens resonemang inte håller. Som att det ska göras en noggrann prövning enligt ett visst lagrum i tryckfrihetsförordningen och det tyckte vi inte att de hade gjort. Det handlar om andra kapitlet, tolfte paragrafen, där det framgår att om en handling inte kan lämnas ut som den är så ska den i övriga delar göras tillgänglig. Sen hänvisade jag till ett rättsfall från RÅ 2003 Not 174 det gäller just nedlagda förundersökningar. En nedlagd förundersökning i sig är inte tillräcklig grund för att man ska hemlighålla alla uppgifter. Där fick vi rätt.

Jag vet att ni la ner mycket tid på detta?

– Det tog mig många år innan jag förstod hur det här med allmänna handlingar fungerar. Allt är inte kul med juridik, men man får lära sig. Jag tycker det är kul med handlingar och studierna har hjälpt mig. När åklagarmyndigheten gör fel är det svårt för journalister att hinna med överklagan. Medieföretagen är inte i en sådan tidsperiod nu att man har tid att någon sitter och pillar flera dagar med något som inte ger resultat. Så det gör det här beslutet ännu viktigare.

Sen stötte du på en åklagare som inte ville lägga ned jobbet för att ge dig materialet. Trots offentlighetsprincipen. Kan du berätta om det?

– Jag hade inte varit närvarande på de här presskonferenserna som hölls i samband med att 22-åringen greps, utan jag ville granska händelsen ur den dokumentavsättning som en sådan här händelse ger. När jag kontaktade dem fick jag bland annat ett mejl av åklagaren som jag tycker är problematiskt. Åklagaren menar att det är jobbigt när journalister begär ut allmänna handling, och att han gärna vill använda tiden till något annat. Det kanske åklagaren vill, men lagen säger ju att vi ska ha en allmän insyn. Det tycker jag åklagare ska vara glada för. Det ger deras viktiga arbete en legitimitet.

Enligt offentlighetsprincipen ska alltså en åklagare ta fram alla handlingar som inte omfattas av sekretess.  Det anses till och med vara en ”prioriterad arbetsuppgift”. Är det ovanligt att en åklagare stånkar och stönar och inte vill?

– Det är inte ovanligt. När jag sen ringde upp åklagaren hade vi också olika åsikter om hur pass prioriterad offentlighetsprincipen är. Han tyckte att det hade varit lättare om jag inte begärt ut handlingarna, alla andra journalister var ju där vid presskonferensen och det hade ju jag också kunnat vara sa han. Jag blev förvånad över att en så pass högutbildads jurist säger så.

Kommer du JO-anmäla?

– Jag vet inte. Jag har inte rett ut rättsläget än.

Carl Larsson och SVT skriver också om ärendet här

Fler avsnitt
Fler videos