Gå direkt till textinnehållet

De jobbar utan avtal på Aftonbladet

Femton journalister som arbetar inne på Aftonbladets redaktion omfattas inte av något kollektivavtal. ”Vi driver den här frågan”, säger Niclas Vent, ordförande i Aftonbladets journalistklubb.

Det är tisdag kväll den 19 november. På Aftonbladet TV laddas för kvällens ödesmatch. Sverige-Portugal i sista playoffen på Friends Arena. Uppladdningen bland fansen, expertkommentatorernas analyser, pengarna, spelarna, statistiken. Studion är laddad med ostbågar och jordnötsringar. Just nu finns det fortfarande hopp. Om några timmar är det ute.
I ett av mötesrummen samlas redaktionen bakom Brottscentralen, Aftonbladet TVs motsvarighet till TV3s Efterlyst. Livesändningen av Brottscentralen startar klockan 19 och medarbetarna går igenom schemat. Kvällens toppgrej är det bandade samtalet mellan vakthavande vid Uppsalapolisen och brovakten vid Hjulstabron i mars i år, när polisen beordrar broöppning under en biljakt med följden att två unga män dör. Nyheten läggs direkt upp som Plus-material i topp på Aftonbladet.se, eller ja, nästan i topp, under matchbevakningen förstås.
Magnus Zaar, chef för Aftonbladet TV, berättar att man har lyckats nå upp till de mål som man satt för TV-satsningen och varje dag startas en miljon TV-strömmar från Aftonbladets sajt. De senaste undersökningarna visar att Aftonbladet slår SVT på online-TV.
– Men konkurrensen är stenhård. Vi får inga gratistittningar längre, säger Magnus Zaar.

Linda Hjertén har hoppat in som programledare för Brottscentralen i kväll eftersom Lennart Ekdal är ledig. Linda Hjertén är anställd av Aftonbladet. Men det är hon rätt ensam om i den här produktionen. De 15 medarbetare som jobbar med Brottscentralen är anställda i produktionsbolaget Brand New Content som startats av Anders och Pär Sundberg, grundarna till TV-produktionsbolaget OTW.
Precis som OTW saknar Brand New Content kollektivavtal. Det innebär att 15 journalister som arbetar inne på Aftonbladets redaktion, och som arbetar integrerat med redaktionen, inte omfattas av de journalistavtal som gäller på Aftonbladet.

Av de cirka 60 journalister som arbetar med Aftonbladet TV är hälften anställda av Aftonbladet och hälften externa konsulter eller anställda på produktionsbolag.
– Vi tycker förstås att de ska ha kollektivavtal. Aftonbladet borde ha det som policy, i alla fall när de jobbar inne på redaktionen. Vi har fört diskussioner men vi har inte kunnat enas, säger Niclas Vent, ordförande i Aftonbladets journalistklubb.
– Vi har försökt säkerställa så långt det går att de har motsvarande villkor som stadgas i avtalet.
Magnus Ringman, HR-chef på Aftonbladet, säger att han hellre skulle ha sett att Brand New Content hade kollektivavtal.
– Vi är för kollektivavtal. Det jag har varit angelägen om är att försäkra mig om att de som arbetar för produktionsbolaget har motsvarande villkor som finns i kollektivavtalet, och det har de. De har till och med bättre villkor än i kollektivavtalet så långt som jag kunnat bedöma, säger Magnus Ringman.

Annons Annons

De senaste åren har antalet journalistiska produktionsbolag som arbetar som underleverantörer till de större mediebolagen ökat kraftigt. Journalistförbundet har svårt att få överblick eftersom det hela tiden bildas nya bolag. Många av dem saknar kollektivavtal, men det är också svårt för förbundet att sätta klara gränser för när det är lämpligt att ett produktionsbolag skaffar kollektivavtal.
– Tyvärr är det så att en del medieföretag tycks använda produktionsbolag främst för att kringgå arbetsrätten. Vi ser hur många fasta journalistjobb försvinner ut till underleverantörer. Det behöver inte i sig vara något fel, men det innebär nya utmaningar för oss. Vi måste alltid ta diskussionen med de medieföretag som lägger ut journalistik på entreprenad för att se hur vi kan implementera avtalen, säger Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling.
– Många mindre produktionsbolag identifierar sig inte som arbetsgivare utan som uppdragstagare. Om man är en frilansgrupp som bildat ett aktiebolag tillsammans där alla är ägare kanske det inte är fråga om man ska ha ett kollektivavtal. Det viktiga är att man har korrekta och skäliga villkor och arvoderas utifrån till exempel frilansrekommendationen, säger Jonas Nordling.

– Det är alltså inte så att vi kräver kollektivavtal av alla underleverantörer. Men har man ett arbetsgivaransvar med anställda i bolaget ska man ha kollektivavtal, allt annat är förkastligt.Inne på många redaktioner finns nu en flora av olika typer av anställningsformer och bolag, som kan ha olika kollektivavtal, och i förekommande fall inget kollektivavtal alls.
Även de större svenska TV-produktionsbolagen, som MTG-ägda Strix, saknar kollektivavtal.
– MTG-sfärens halva affärsmodell verkar vara att inte ha kollektivavtal, med Metro som enda undantag, säger Jonas Nordling.

Fler avsnitt
Fler videos