Cilla Benkö: ”Det här är ett effektiviseringskrav för SR”

På tisdagsförmiddagen överlämnade den parlamentariska public service-kommittén sitt slutbetänkande till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, ”Ett oberoende public service för alla – nya möjligheter och ökat ansvar.”

Public service-bolagen ska enligt förslaget precis som tidigare få en årlig uppräkning på två procent av budgeten, men dessutom ett extra tillskott om 166 miljoner kronor som frigörs när Radiotjänst i Kiruna AB läggs ned efter att TV-avgiften omvandlas till skatt, enligt den proposition som nu ligger för beslut i riksdagen. Extrapengarna ska användas för att utöka den lokala bevakningen.

Men frågan är hur långt de pengarna räcker. För Sveriges Radios del skulle det handla om 60 miljoner kronor. 

Annons

– Det är välkommet att vi behåller de avgiftsmedel vi redan förfogar över, som vi har gett till vårt dotterbolag Radiotjänst – men dessa 60 miljoner kommer nog inte räcka till alla de behov som finns. Det är för tidigt att ha en klar uppfattning om vad vi kommer att klara av, speciellt eftersom vi talar om tio år fram i tiden, säger Cilla Benkö till Journalisten.

– Två procents uppräkning kan låta stabilt, men i en värld där lönerna historiskt sett varje år ökar med mer än så, och 80 procent av Sveriges Radios budget är lönerelaterad, har det för vår del under hela 2000-talet handlat om att effektivisera och rationalisera, dels för att täcka lönerna, dels för att utveckla företaget.

Så de här extrapengarna kommer inte räcka för att klara de satsningar som kommittén vill se?
– Inte om vi ser till att vi har ett investeringsbehov för att klara den nya tekniken, och att vi i dag har Berwaldhallen som inte har tillräckliga resurser. Jag är fullt medveten om att det här är en offensiv satsning från utredningen – man vill se ett starkt public service och man vill ge oss större resurser. Jag hoppas att det här blir verklighet, men man måste också ha en realistisk bild av hur vår kostnadsutveckling sett ut hittills. Vi är extremt beroende av hur lönerörelserna går. Lönerörelserna har under hela 2000-talet legat över två procent och det kommer de säkerligen att göra även tio år framöver. Det innebär att det här är ett effektiviseringskrav för oss. Nu får vi gå hem och analysera vad de här pengarna räcker till.

Samtidigt ser hon flera positiva saker i förslaget.

– Vi delar uppfattningen om att det är viktigt att vi är lokala, och att man slår fast att vårt kärnuppdrag är att erbjuda ljudinnehåll där publiken finns. Så arbetar Sveriges Radio redan i dag, säger Cilla Benkö.

I förslaget ingår bland annat teknikneutrala sändningstillstånd som förlängs till tio år, att bolagens plattformar på internet räknas som kärnverksamhet från 2020 och ett utökat uppdrag att stärka journalistisk bevakning i svagt bevakade områden.

Kommittén, som bestått av representanter från alla riksdagspartierna, föreslår att public service-bolagen ska avhålla sig från publiceringar av hela eller längre delar av program i sociala medier om det inte är nödvändigt för att över huvud taget nå målgruppen.

Kommittén vill också att bolagen fokuserar på det som gör dem unika – ljud och bild, för att begränsa konkurrensen med textbaserade kommersiella medier. Man vill också ha en snävare reglering av de så kallade förhandsprövningarna – där konkurrenter ska kunna anmäla public service-bolagens nya satsningar utanför kärnverksamheten till Myndigheten för press, radio och TV för prövning. Myndigheten kan efter prövning föreslå regeringen att besluta om att en satsning ska stoppas.

S, V och MP har reserverat sig mot denna del i förslaget och anser att förhandsprövningen helt bör slopas. C och L stödjer förslaget om förhandsprövningar, men anser att beslutet om att stoppa en satsning inte ska fattas av regeringen utan av Myndigheten för press, radio och TV.

Kommitténs ordförande Sture Nordh är nöjd med förslaget som nu lagts fram.

– Jag tycker att vi har gjort ett bra arbete. Det blev färre reservationer och särskilda yttranden än vad jag trodde. Det hade förvånat mig mycket om vi inte blivit oense om ekonomin för public service under tio år. Att vi fick diskussionen om förhandsprövningarna förvånade mig heller inte. Men utredningsresultatet är bra, säger Sture Nordh till Journalisten.

Tror du att allt det ni har föreslagit kommer att bli verklighet?
– Det är jättesvårt att säga. Vi har ett val som ska göras innan propositionen läggs, men med tanke på den breda enighet som ändå finns borde det finnas goda möjligheter att mycket stora delar av det vi föreslår också blir genomfört.

Kommersiella aktörer har under många år skrikit i högan sky över konkurrensen från public service, nu senast i Mittmedia där man tycker att public service stjäl deras intäkter. På vilket sätt kommer de att bli nöjda med det här förslaget om det blir verklighet?
– Det vet jag inte om de kommer att bli. Min inställning och kommitténs inställning är att public service är helt grundläggande för demokratin. För mediemångfalden är det också mycket betydelsefullt att det finns seriösa kommersiella medier. Det vi säger nu, är att ni som public service-företag med garanterad finansiering, ni behöver också tänka på hur ni förhåller er till de kommersiella konkurrenterna så att ni inte bidrar till att medierna blir ännu färre och mediemångfalden blir sämre än vad den redan är i dag.

Hur ska de göra det?
– Det ska bolagen fundera på själva, men om de koncentrerar sig på det som är kärnan i deras verksamhet, nämligen ljud för radio och rörlig bild för TV, så är det en väg att gå för att minska spänningarna med de kommersiella företagen. Ibland har det skett övertramp från public service-företagen, absolut, det tycker jag. Men det finns också överdrifter från de kommersiella företagen – det är andra krafter som är större hot när det gäller deras ekonomiska ställning.

Vad är det för övertramp du tänker på?
– Jag ska inte precisera dem. Det här är en fråga inte för en utredning att ha synpunkter på, annat än grundläggande, utan det är en fråga om hur företagen bör förhålla sig, säger Sture Nordh.

SVTs VD Hanna Stjärne uppger i ett pressmeddelande att hon är bekymrad över förslaget om förhandsprövning:

”Det är tid för politiken att tydligt visa om de vill ha ett oberoende public service för kommande generationer. Sändningstillståndets första stycke slår fast att verksamheten ska bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som ekonomiska intressen och här går man i motsatt riktning. Man borde i förslaget bättre ha skyddat rätten för alla i Sverige att ha ett så bra och oberoende public service som möjligt”, uppger Hanna Stjärne i en kommentar.

Journalistförbundet kritiserar den föreslagna förhandsprövningen.

”Vi håller inte med utredningen om att möjligheten till förhandsprövning behöver utökas. Det är också olämpligt att regeringen ska ha makten att bestämma vilka tjänster som public service ska erbjuda, särskilt om utomstående ska ges möjlighet att initiera prövningen”, säger Journalistförbundets vice ordförande Ulrika Hyllert i en kommentar.

Förbundet delar också Cilla Benkös uppfattning rörande de medel som bolagen föreslås få behålla när planerna på att avveckla Radiotjänst i Kiruna blir verklighet. 

”Det kan tyckas självklart att dessa pengar bör tillfalla public service-bolagen men det är såklart bra att det slås fast på detta sätt. Samtidigt är det tveksamt om pengarna räcker för att fullgöra det uppdrag som utredningen vill lägga på public service när det gäller lokalbevakningen”, säger Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling.