Bona lägger ned sin journalistutbildning
Efter 30 år lägger Bona folkhögskola ned sin journalistlinje. Kullen som går ut i vår blir den sista på skolan.
En alltför tunn arbetsmarknad samt allt färre sökande är anledningarna till att Bona nu tvingas stänga journalistverksamheten. Antalet sökande har minskat från kring 350 sökande per år i mitten av 90-talet, ned till 30 och ibland 40 sökande på senare år.
– Det fyller man inte en kurs med 18 elever på, säger Lars Christophersen, journalistlärare på skolan till Journalisten.
Han tror också att det nu har gått upp för folk att det finns väldigt få jobb där ute att slåss om.
– En annan anledning är att många upplever att högskolan är en tryggare plats att söka sig till under lågkonjuktur. Man behöver inte förklara sig för släkt och vänner om man studerar där, säger han.
Över de här trettio åren har Bona utbildat upp mot 300 journalister. Fram till för några år sedan höll de koll på vart eleverna tog vägen, och deras egna undersökningar visar att sju av tio fick ett första jobb i någon form. Antingen som sommarvikare, vikarie eller annat.
Några kända namn som gått på skolan är Lina Makboul på Uppdrag Granskning och Nathanel Derwinger som gjort ”Världens bästa skitskola” åt SVT.
– Men för mig är alla kända namn, även de som sliter och kämpar i den grå vardagen, säger Christophersen.
Vad ska du göra nu?
– Jag hoppas få sköta min hjärtefråga vilket är att undervisa i källkritik på övriga kurser här i skolan. Många unga i dag verkar tro att källkritik är att veta vem som är källan. Men det är mer komplicerat än så.
Då får jag väl beklaga och tacka för intervjun?
– Jag beklagar inte, det är rätt normalt egentligen. Det som är onormalt är att högskolorna har ökat så mycket. Det finns ett utbildningsöverskott där ute och det har nog många känt av.
