Mats Olin och Daniel Löfstedt på Timbro Medieinstitut. FOTO: Tor Johnsson

Allvarliga fel när Timbro granskar medier

28 november, 2013

Timbro Medieinstitut är en av få organisationer som kontinuerligt bevakar nyhetsrapporteringen. De beskriver sina granskningar som sakliga och objektiva. Men Journalistens granskning av granskarnas granskare visar på flera allvarliga fel. UPPDATERAD.

Inom loppet av ett par minuter på morgonen den 17 oktober fick SVT Östnytts reporter Åke Lindgren tre telefonsamtal. Det första kom från Vårdföretagarna, arbetsgivarorganisation för privata vårdgivare. Nästa från Svenskt Näringslivs sambandscentral Näringslivets Mediaservice och det tredje från Mats Olin, chef på den mediegranskande organisationen Timbro Medieinstitut (TMI). Alla tre samtalen handlade om samma sak – hans nyhetsinslag föregående kväll om forskare som dömde ut privatisering av äldreomsorgen.

Det är det där samtalet från Timbro Medieinstitut som fortfarande irriterar Åke Lindgren (bilden).

– Jag var lite naiv. Jag trodde att de skulle granska inslaget och det ställde jag ju förstås upp på. Men så var det ju inte. De hade ett politiskt uppdrag att misskreditera mig och SVT, säger Åke Lindgren.

[…]

Timbro Medieinstitut (TMI) har ett uppdrag som ligger vid sidan av Timbros opinionsbildande verksamhet. Dess mediegranskning ska vara saklig. Det är bara i själva urvalet av vilka nyhetsartiklar och inslag som granskas som Timbros grundläggande uppdrag ska märkas: att värna det öppna och fria samhället med marknadsekonomi, fri företagsamhet och personlig frihet.

Det är med andra ord vanligare att journalistik om näringslivet granskas, men själva granskningarna ska vara objektiva och korrekta. Artiklarna och rapporterna på TMIs sajt är också formulerade och utgjorda som journalistiska eller vetenskapliga granskningar, inte som opinionsmaterial.

– Somliga har svårt att ta till sig kritiken i våra granskningar, säger TMIs chef Mats Olin när vi träffas på Timbros kontor på Kungsgatan i Stockholm. Inte alla, men somliga.

Mats Olin var med och startade den nu nedlagda mediegranskande sajten Second Opinion, som blev mest känd för sin granskning av DNs Caremarapportering. Granskningen gjordes på uppdrag av Carema. Även TMI släppte förra året en mediekritisk rapport om Caremas drift av äldreboendet Koppargården. Den har nu också blivit en bok, utgiven på Timbro.

Ser du något problem med att era granskningar leder till försämrat förtroende för journalister?
– Tvärtom. Det behövs mer mediekritik i Sverige. I praktiken är det bara Medierna i P1 och vi som sysslar med det systematiskt. Det är bra för medierna och för samhället att medierna granskas, säger Mats Olin.

[...]

Journalisten har granskat fyra av de mediegranskningar TMI har gjort det senaste året:

  • Granskningen av SVT Östnytts inslag om privatiseringen av äldreomsorgen.
  • Granskningen av Göteborgs-Postens granskning av lönebidragsanställda på kafékedjan Le Pain Français.
  • Granskningen av Dagens Nyheters rapportering om tungmetaller i barnmat.
  • Granskningen av Sveriges Radios dokumentär Den fastspända flickan om den psykiatriska vården av ”Nora”, som blev våldtagen av tidigare polischefen Göran Lindberg, ”Kapten Klänning”.

I alla fyra fallen riktar TMI kritik mot rapporteringen. TMI menar att SRs reporter Daniel Velasco ”fört lyssnarna bakom ljuset”, att DN inte redovisat Livsmedelsverkets rekommendationer rörande barnmat, att det inte finns stöd i forskningen för SVTs påståenden om äldreomsorgen och att GPs uppgifter om lönebidragsanställningar är felaktiga.

Journalistens granskning visar att visar det finns allvarliga fel i TMIs påståenden.

[...]

Göteborgs-Posten, Le Pain Français:

En central del av TMIs kritik rör GPs uppgifter om hur lönebidrag fungerar, bland annat uppgiften att en enskild arbetsförmedlare kan placera folk på lönebidrag utan att det krävs medicinskt underlag. ”Enligt sakkunnig centralt på arbetsförmedlingen är GPs uppgifter fel. Ett beslut om den här formen av anställningar får inte fattas utan att det i botten finns ett gediget underlag”, skriver TMI.

TMI uppger för Journalisten att den ”centralt placerade sakkunnige” är en av flera muntliga och skriftliga källor som de har använt.

– GP har fel. Enligt reglerna, och det är det som vi refererar till, får en enskild handläggare inte fatta beslut om den här formen av stöd, utan att det finns en gedigen bedömning av personens funktionsnedsättning i botten. Och den bedömningen får inte göras av handläggaren, säger Mats Olin.

Men GP har inte fel. Det behövs inget me­dicinskt underlag för att handläggare ska kunna klassificera en arbetssökande som funktionshindrad och det är en uppgift som är lätt att kontrollera.

– Det behövs inte alltid läkarutlåtande för att Arbetsförmedlingen ska koda en arbetssökande som funktionshindrad. Utredningarnas omfattning varierar mycket, säger Ida Seing, doktorand vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet.

[...]

Dagens Nyheter, Tungmetaller i barngröt:

I januari i år publicerade Dagens Nyheter en artikel om tungmetaller i barngröt och välling. En undersökning visade på höga nivåer av arsenik, bly och kadmium. Timbro Medieinstitut kritiserade artikeln eftersom DN inte redovisat att Livsmedelsverket på sin sajt skriver att halterna inte är så höga att de innebär någon akut risk.

Vad Timbro Medieinstitut missat är att Livsmedelsverket kort efter DNs publicering ändrat sin rekommendation, och nu skriver: ”Barn som ofta äter produkter gjorda av ris kan på sikt få i sig halter som skulle kunna vara skadliga för hälsan.” Det är i linje med vad som framgår av DNs rapportering.

Varför har ni inte ändrat i er artikel med kritik mot DN?
– Det ska vi göra. Vi visste inte att Livsmedelsverket ändrat sin skrivelse, säger Mats Olin på TMI.

TMI ändrar faktiskt också texten på sin sajt efter intervjun, med hänvisning till Journalistens påpekande. Dock väljer Me­dieinstitutet att inte återge Livsmedelsverkets nya text rörande hälsorisken med barngröt utan uppger att Livsmedelsverket ”formulerar sig försiktigare nu” och citerar det generella rådet att variera barns kost. Av den uppdaterade artikeln på TMIs sajt framgår det fortfarande inte att det finns en hälsorisk med barngröt på grund av höga halter arsenik.

– Jag tror det vore fel av oss att skriva att det finns en hälsorisk med barngröt, som du anför. Försiktighetsprincipen finns väl till just för när kunskapsläget är något oklart, därav den nya rekommendationen. Och jag tycker att vår hänvisning till Livsmedelsverket är adekvat, säger Mats Olin.

[...]

Sveriges Radio, Den fastspända flickan:

En annan TMI-granskning, som jag och Mats Olin bråkat om sedan Almedalsveckan, ligger nu på bordet. Det är lika bra att vara ärlig och säga bråkat, för det har inte alltid varit högkvalitativ intervjuteknik.

Rubriken på TMI-granskningen är ”Ola Gefverts bästa argument klipptes bort i radiodokumentär.”

Det handlar om Daniel Velascos prisbelönta dokumentär ”Den fastspända flickan” som Sveriges Radio sände i januari. Den gripande berättelsen om ”Nora” som vid 17 års ålder prostituerar sig och en dag blir fastspänd och våldtagen av den tidigare polischefen Göran Lindberg, ”Kapten Klänning”, fick enormt genomslag.

Den andra delen av dokumentären handlar om den psykiatriska vården, och om psykiatern Ola Gefvert, verksamhetschef på och ägare till Närpsykiatrin i Enköping AB. Ola Gefvert framstod i dokumentären som osympatisk och han fick stark kritik för uttalanden i samtal med Nora som hon bandat i smyg. Gefvert har kritiserats av Socialstyrelsen och efter Velascos avslöjande stoppades hans verksamhet av landstinget i Uppsala län. I augusti sålde han sitt företag.

Den 1 juli publicerar Timbro Medieinstitut sin granskning av dokumentären.

Kritiken mot Daniel Velasco och SR uppmärksammas i flera medier. I debattartikeln, och i nyhetsartiklar i Dagens Opinion och i Aftonbladet kallar Mats Olin dokumentären för ”vilseledande”.

Kritiken i granskningen bygger helt och hållet på en enda sak: att Ola Gefvert i dokumentären inte fick framföra sitt bästa argument, vilket skulle vara ett brott mot Sveriges Radios etiska regler.

– Jag försvarar inte Ola Gefverts agerande, några av de saker han uttryckte i dokumentären förtjänade kritik. Men här handlar det inte om det, utan om SRs etiska regler – att låta den intervjuade få med sina bästa argument. Det har man inte levt upp till i det här fallet, säger Mats Olin.

Men vad är då det ”bästa argumentet”? Mats Olin anser att det är följande passus som Ola Gefvert säger till Daniel Velasco under den timslånga intervjun:

”Det finns egentligen bara ett mått på framgångsrik behandling och det är inte hur patienten mår, utan det är hur mycket patienten kan gå hemma. Så jag ber dig, du som har alla journaler, gå in och titta på när hon var hos oss i 1,5 år. Och titta hur mycket hon vårdades på sjukhus och institutioner då och 1,5 år innan dess.”

Det argumentet är bortklippt i dokumentären.

Men det finns ett problem med mätmetoden Ola Gefvert vill använda. Under tiden före Noras behandling inom närpsykiatrin i Enköping var hon i stor utsträckning tvångsvårdad, det vill säga att hon vårdades på sjukhus och institutioner genom beslut i domstol. Den tid man tillbringar på sjukhus under en period då man tvångsvårdas är därför helt naturligt längre än under en period man finns i öppenvården, oavsett behandling.

Men menar du verkligen att detta leder till att Daniel Velasco ”fört lyssnarna bakom ljuset” och att hela dokumentären blir ”vilseledande”?
– Ja. Det framstår som att Ola Gefvert har gjort ett dåligt jobb, och det bör han få bemöta med sitt bästa argument. Det har inte skett, säger Mats Olin.

Ett frö av tvivel sås. Har Mats Olin rätt? Handlar det rent sakligt om en ”allvarlig brist” som leder till att lyssnarna förts bakom ljuset? Eller i alla fall en liten brist?

Mårten Gerle, sakkunnig i psykiatrifrågor på Socialstyrelsen, förstår inte ens frågan.

– Vad är det du menar att man ska jämföra? säger Mårten Gerle.

Antalet dagar på sjukhus.
– Jaha. Men patienten är tvångsvårdad på sjukhus under den första perioden?

Ja.
– Och sedan är patienten i öppenvården?

Ja. Och eftersom antalet dagar på sjukhus är fler när patienten är tvångsvårdad ska det visa att behandlingen i öppenvården fungerar.
– Jaha. Så kan man inte jämföra. Det man kan jämföra är om olika behandlingar inom öppenvården leder till mer eller mindre behov av återinläggning. Det har gjorts sådana studier när det gäller komplicerade insatser, till exempel bland personer med schizofreni, samt när det gäller personer med långvarig rehabilitering in i arbetslivet.

[...]

Sveriges Television, Forskare dömer ut privat äldreomsorg:

Så, hur var det nu med TMIs kritik mot inslaget i SVT Östnytt om äldrevården?

Inslaget handlade om en forskningsrapport som drog slutsatsen att marknadslösningar inte fungerar inom äldreomsorgen eftersom ”de gamla inte röstar med fötterna”. Rapporten visade att de väntade kvalitetsförbättringarna uteblivit vid privatisering samt att det inte lett till kostnadsbesparingar. Tvärtom hade de privata äldreboendena lägre personaltäthet än de som sköttes av det offentliga.

Forskaren Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, medverkar i inslaget och bekräftar rapportens slutsatser.
Men på TMI har man läst delar av rapporten och menar att det som framgår är att det inte finns särskilt mycket forskningsstöd som talar vare sig för eller emot valfrihet och konkurrens inom äldreomsorgen. Att rapporten visar att det inte finns tydliga belägg för att introduktionen av konkurrens lett till kostnadsbesparingar eller kvalitetsförbättringar spelar mindre roll eftersom inte heller motsatsen är belagd.

Men TMIs kritik rörande inslaget är svag. Forskningen är inte fullständig men heller inte knapphändig, och i rapporten refererar forskarna till ett 40-tal nordiska undersökningar som är relativt samstämmiga och flera av dem drar slutsatsen att marknadslösningar inte fungerar inom äldreomsorgen eftersom äldre inte klarar valsituationen. Även den internationella forskningen pekar på samma sak.

– Inslaget i SVT var sakligt och korrekt. Jag har ingen kritik att rikta mot reportern eller mot SVT. Det finns visst belägg för att det förhåller sig på det sätt som inslaget visade, även om rapporten naturligtvis ger en mer sammansatt bild, säger forskaren Marta Szebehely.

[…]

På flera redaktioner knyter granskade reportrar näven i fickan. Det ser illa ut att gå till motattack mot en granskare. Göteborgs-Posten uppmärksammade till och med kritiken som Timbro Medieinstitut riktade mot deras granskning av Le Pain Francais. Men när man frågar publicisterna vad de tycker om TMIs granskningar kommer sågen fram.

– Av de svenska mediegranskarna är Timbro Medieinstitut det som tydligast bedriver något slags lobby- och kampanjverksamhet. De har uppenbart intensifierat sitt arbete, de är skickliga och oerhört målmedvetna, men jag kan inte tycka att någon av den kritik de riktat mot SVT är befogad, säger Ulf Johansson, ansvarig utgivare för Rapport och Aktuellt och programchef för riksnyheterna på SVT.

– Det är viktigt att medierna granskas och att det finns en mediedebatt, men Timbro borde vara tydligare med att det de sysslar med inte är mediekritik i någon allsidig mening. Det ser ut som journalistiska medie­granskningar men det är förtäckt lobbying. Man ska inte vifta bort dem, men man behöver inte hålla med om deras slutsatser.

[...]

Läs hela reportaget i Journalisten #14 i papper, e-tidning eller app.

 

UPPDATERING: Efter synpunkter från läsare har granskningarna skildrats mer ingående i denna kortade version av reportaget.

Kommentarer

Det finns 6 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Dr Bidén mån, 2013-12-02 17:07
Det är ett faktum att journalistkåren står längre till vänster än befolkningen i övrigt. Då och då syns detta i valet av ämnen och infallsvinklar, särskilt i public service. Att då, som TMI, kritisera enstaka fall där journalisten gått för långt och börjat med något som liknar opinionsbildning kan inte var något negativt, utan borde välkomnas. Det är trist att kritiserade journalister ofta uppträder stingsligt och har så svårt att själva ta kritik. Att kritiken kommer från en borgerlig lobbyorganisation innebär heller inte att den kan avfärdas med någon automatik. Den kan fortfarande vara saklig och relevant.
Inlagt av Fredrik Anderss... mån, 2013-12-02 18:08
@Dr Bidén Kritiken från borgerliga lobby- och propagandaorganisationer kan förstås vara saklig och relevant. Men vad som framkommer i artikeln ovan är att den inte varit det i de exemplifierade fallen. Ser du inget problem med det?
Inlagt av Jan Wiklund mån, 2013-12-02 21:45
För all del, dr Bidén, den skulle kunna. Men det återstår att visa...
Inlagt av Dr Truth tis, 2013-12-03 11:06
Det som i Journalistens artikel påstås vara "allvarliga fel" i Timbros granskningar är ingenting annat än obetydliga bagateller och påverkar inte slutsatserna. Det är uppenbart att journalistkåren är extremt stingslig och rädd för kritik. TMI:s verksamhet är nödvändig, men borde vara av mer principiell karaktär. Särskilt borde TMI ta upp en omfattande granskning av skattemedierna (de statskontrollerade etermedier som med en värdeladdad propagandafras ofta benämns som "public service"). Fler aktörer borde få möjlighet att dela på skattemedlen i Rundradiofonden.
Inlagt av Ubbe tis, 2013-12-03 15:43
Tja, Lars Adaktusson, K-G Bergström, Margit Silberstein, Siewrt Öholm, Mats Knutsson etc. som är/varit de mer tongivande i svensk politisk bevakning och debattprogram kan väl inte direkt anklagas för vänster.....
Inlagt av Pelle Bouveng lör, 2013-12-07 16:51
Det spelar ingen roll om de flesta svetsarna på Volvo är miljöpartister. Det blir inte fler elbilar i produktionen för det. Och det spelar ingen roll om redigerare, korrläsare, illustratörer, filmare och fotografer är vänstervridna. De som bestämmer vad som kommer i produktion är ägare i kombination med chefer. Gissa om de är vänster- eller högervridna.

Journalisten-podden

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies