En av nyheterna för lönestatistiken 2010 är att lönerna inom dagpress, tidskrifter, public service och kommersiella etermedier slagits ihop. Lönestatistiken presenteras dessutom på ett nytt sätt som gör att det inte går att jämföra med tidigare år.
När de tre arbetsgivarorganisationerna inom mediebranschen slogs ihop till Medieföretagen valde man att säga upp överenskommelsen om att varje år presentera lönestatistik för dagspress och tidskrifter.
– Arbetsgivarorganisationerna ville ha en gemensam statistiköverenskommelse för Journalistförbundets olika avtalsområden och ville dessutom ha den utformad så att den överensstämde med statistikavtal med andra fackliga organisationer i branschen, säger Ragnar Forsén, ombudsman på Journalistförbundet.
Lönestatistiken för 2010 gäller för samtliga som jobbar inom medier, inte som tidigare separat för dagstidningar, tidskrifter och etermedier.
Presentationen har också förändrats, vilket gör att siffrorna inte går att jämföra med tidigare års statistik. Från att tidigare ha visat medianlön och medellön är statistiken indelad i så kallade percentiler, hur många som procentuellt har mer eller mindre i lön.
– Vi tar inte fram medellön eller medianlön. Dessa siffror förleder många läsare att tro att dessa är någon form av normallön, säger Magnus Kendel, förhandlare och statistikansvarig på Medieföretagen.
Yrkeskategorierna har också ändrats från tidigare år, vilket gör det svårt att jämföra löneutvecklingen. Det är en anpassning till den kodning som Statistiska centralbyrån använder, men har ändrats för att bättre bli anpassad till mediebranschen.
– Det är jag som tagit fram de olika befattningarna, som sedan har godkänts av Journalistförbundet, säger Magnus Kendel.
Journalistförbundet har inhämtat synpunkter från lokala fackliga företrädare inom dagspress, etermedier och tidskrifter och lämnat dem till Medieföretagen för ändringsförslag.
– I delar där parterna har haft olika synpunkter på den nya lönestatistiken har man gemensamt konstaterat att det finns ett utrymme för förändringar i framtiden, säger Ragnar Forsén.
En fördel med den nya kategoriseringen är att redigerare, fotografer, webbredaktörer och redaktionella illustratörer presenteras separat.
Den nya lönestatistiken ger en bild av var lönerna för olika befattningar ligger, men ger inte svar på frågan vilken lön en enskild individ ska ha.
– Lönebildningen utgår från lokala förhållanden, även om det kan vara nyttigt att veta hur lönesättningen ser ut för journalister utanför den egna arbetsplatsen eller i branschen i stort. Förbundets utbildningar för löneförhandlare brukar omfatta hur man skapar lönestatistik för den egna klubben, och den statistik som då tas fram kan ha en mer direkt påverkan på de lokala löneförhandlingarna. Den journalist som vill jämföra sin personliga lön med den egna yrkesgruppen kan göra det på Journalistförbundets hemsida, säger Ragnar Forsén.
Lönestatistiken för 2010 har vissa brister eftersom många medieföretag var ovana vid den nya kodningen av yrkesgrupper.
– Vi hoppas att det blir bättre 2012 då vi ska ha lönestatistiken som underlag i förhandlingarna, säger Magnus Kendel.
I presentationen går det inte att se vilka som är anställda på bemanningsföretag eller om de jobbar inom etermedier, dagstidning eller tidskrift.
– Bemanningsanställda är med i statistiken, men det går inte att utläsa om de jobbar på dagstidning eller etermedier. Statistiken är uppbyggd så att det aldrig går att identifiera en enskild individ eller ett enskilt företag, säger Magnus Kendel.
Eftersom det finns brister i årets statistik har Medieföretagen valt att endast presentera statistik för hela riket. Nästa år kommer statistiken att vara indelad på Hela riket, Stockholms län och Övriga riket.
– När det nya systemet rullat på ett par år kommer det tydligare att gå att få reda på hur löneutvecklingen för yrkesgrupper inom Journalistförbundet står sig i förhållande till andra inom mediebranschen, säger Ragnar Forsén.
Fotnot: Medieföretagen bildades då Medie- och informationsarbetsgivarna (MIA), arbetsgivardelen i Tidningsutgivarna (TU) och arbetsgivarorganisationen för public service (SRAO) gick samman. Den nya arbetsgivarorganisationen har cirka 650 medlemsföretag med nästan 45 000 anställda på tidningar, tidskrifter, public service, filmbolag, reklambyråer, informationsföretag och nya medier.
Journalistförbundet har på sin hemsida en så kallad lönesnurra där det går att ta fram medellön och medianlön. Uppgifterna är inte perfekta eftersom underlaget är litet, men det går att få ett hum om löneläget för olika yrkesgrupper inom dagspress, där det finns flest som lämnat uppgifter. Eftersom Medieföretagens lönestatistik inte presenterar medellön eller medianlön för dagspress är det för tillfället det bästa alternative.
Dagspress, Hela Sverige
Medellön: 29 600 kr
Dagspress, Övriga Sverige
Medellön: 28 000
Dagspress, Stockholms län
Medellön: 33 900
Källa: Journalistförbundet lönesnurra
Bemanningsföretag
Kompetens i Skåne: 26 700
Inte heller Mediakompetens Proffice lämna ut lönestatistik, men säger att man följer kollektivavtal.
