Gå direkt till textinnehållet
Bild på författaren
Helena Giertta
Chefredaktör

Möt hat med öppenhet

Afrikanska unionen har till slut bestämt sig för att ställa specifika krav på Eritrea för att de ska släppa Dawit Isaak. I femton år har han suttit fängslad utan rättegång och utan att ha fått träffa sin familj.  

Måndag den 8 maj ska unionen på sitt möte i Niger kräva att han får träffa sin familj. Unionen kräver pressfrihet i Eritrea, och att övriga fängslade journalister ska släppas fria. Det är mycket hoppingivande.

I veckan fick Dawit Isaak också Unescos pressfrihetspris, som hans dotter Betlehem tog emot i Indonesien.

Men tyvärr kvarstår frågan om vad Sverige gör. När hälsar Margot Wallström på Dawit Isaak eller sina kolleger i Eritrea?

Annons Annons

För 24 år sedan utropade FNs generalförsamling den 3 maj till Världsdagen för pressfrihet. FNs deklaration om mänskliga rättigheter har ett särskilt kapitel om yttrandefrihet som alla FN-länder har en skyldighet att följa.Denna dag uppmärksammar vi Dawit Isaak, men också de hårdnande tryck mot pressfrihet som vi ser runt om i världen: Turkiet som fortsätter fängsla journalister; Ryssland och Ungern som går en farlig väg; Iran, Syrien, Kina, Etiopien och Eritrea där det är minst sagt livsfarligt att ägna sig åt oberoende journalistik.

Så har vi då det växande hotet mot pressfrihet och yttrandefrihet i Sverige.

I veckan ger Journalisten ut en debattbok med ledarskribenten Lilian Sjölund som författare. Den handlar om det ständiga hat som hon får utstå för att hon skriver ledare och uttrycker sin åsikt i hälsingetidningarna. Hatet är som hårdast när hon skriver positivt om invandring.

Det är väntat, men likafullt avskyvärt. Högerextremisternas försök att slå sönder medierna i Sverige tar sig allt brutalare uttryck. De attackerar enskilda journalister, uppmanar till trakasserier och gör allt för att slå sönder tilliten som folk känner. Deras mål är rädsla.

Högerextremisternas sajter och tidningar ägnar sig åt låtsasjournalistik för att dölja sin egentliga agenda och det är ett medel som hittills ser ut att vara framgångsrikt. Åtminstone stjäl propagandatidningarna och sajterna mycket tid och engagemang från de som är utsatta.

En väg att möta dessa hatmedier på är att visa vad riktig journalistik är. Visa att det vi gör är att berätta vad som händer, oavsett vår egen uppfattning eller ägarnas. Vi publicerar med ansvar och god etik.

De klär sina trakasserier i journalistikens kläder utan att ta publicistik på allvar, utan att ens försöka att vara oberoende eller neutrala.

Hatet från högerextremisterna är potentiellt farligt. De har visat att de inte drar sig för att ta till våld och deras mål är, som sagt, att sprida rädsla.

Vi måste svara på deras attacker med det vi kan bäst: etisk journalistik och öppenhet. Så försvaras demokratin, så försvaras yttrandefriheten.

                                                               ***

Mats Qviberg, ny ägare av Metro, säger i ett samtal med Svenska Dagbladets reporter Malin Ekman: ”Du ska inte tro att du kommer undan”. Hon uppfattar det som ett sätt att försöka tysta henne som journalist, men hon lovar i Medierna att hon inte kommer att sluta granska vare sig honom eller hans ägande av Metro.

Mats Qvibergs agerande är under all kritik och sätter ännu fler frågetecken kring vad som kommer att hända Metro framöver.

 

STICK

ISLOSSNING FÖR ETIKEN
SVTs Jan Helin är mer tydligt positiv än någonsin och kulturutskottets ordförande Olof Lavesson (M) är beredd att ta nya steg för att skapa ett nytt gemensamt medieetiskt system. Det är på tiden. I två år har ärendet legat och väntat på beslut om att public service-bolagen faktiskt kan ingå i ett självsanerande system tillsammans med resten av Mediesverige.

Ett gemensamt, självsanerande etiskt system skulle i dag vara en kraftfull och betydelsefull markering om att riktiga medier jobbar etiskt.

Dock, tills detta blir verklighet borde SVT, SR, UR och TV4 skyndsamt ansöka om att låta sina sajter granskas av PO, Allmänhetens Pressombudsman. I dag är dessa texter helt ogranskade eftersom Granskningsnämnden för radio och TV bara granskar etermedier.
Det är djupt otillfredsställande.

Fler avsnitt
Fler videos