Ledare
Helena Giertta
Chefredaktör
Läsarna är inte dumma
21 juni, 2012
När mitt äldsta barn gick i fyran fick hon en dag en riktigt svår läxa som skulle ta flera timmar att göra. Orsaken var att eleverna nu skulle förbereda sig på hur det kanske skulle komma att bli om tre år när de gick i högstadiet.
Jag tyckte det var helt vansinnigt. Varför ta ut en eventuellt negativ och jobbig framtid i förskott?
Lika vansinnigt är det när Promedia säger upp folk för att de tror att det kanske senare kommer att bli riktigt svåra tider.
Självklart måste man ha sunda finanser, och lika självklart är det att man i kärva tider kan tvingas spara, kanske även säga upp personal. Man måste också rätta mun efter matsäck, om intäkterna faller drastiskt så bör kostnaderna snabbt ner.
Men det Promedia gör, och andra medier gjort tidigare, är att skära bort just det som i stället kunde vara en del av lösningen på problemet. 50 journalister försvinner, på NA ska nästan 30 procent, en tredjedel av journalisterna bort. Det är en extrem åtgärd.
Stampens resultat efter finansnetto var 343 miljoner förra året, Promedia hade 80 miljoner i vinst. Pappersupplagan sjönk 5 procent, men upplageintäkterna var 2011 på samma nivå som året innan.
Annonsintäkterna ökade, liksom de digitala produkterna. Det låter inte som att det är panik, som om något dramatiskt måste göras just nu.
Varför inte tänka igenom strategin tillsammans med personalen. Vad kan göras, vad måste göras och hur ska vi göra det. En sådan diskussion bör ha utgångspunkten i frågan om vad en tidning/mediehus, digitalt eller i print, egentligen är och ska vara. Innehåll, journalistik, är åtminstone en del av det givna svaret.
Journalister vill också att deras företag ska ha sunda finanser. Vi sitter inne med en mängd kunskaper om vad som sker i medievärlden och spanar också mot framtiden. Lyssna på oss, vi är inte dumma.
Konsumenterna är inte heller dumma, de märker direkt om kvaliteten försämras och det kommer den garanterat att göra med färre journalister.
Ju sämre kvalitet, desto kortare blir steget för dem att avstå produkten. Ju oftare det sker – desto mer panikartade lösningar måste ägarna då göra.
X X X
10 juli är det ett år sedan News of the World lades ner, som en följd av The Guardians avslöjande om de pressetiska övertrampen med bland annat hackade mobiltelefoner. Hackningskandalen har lett till en mycket hård kritik av journalistiken i Storbritannien och resultatet blir förmodligen en ny pressetisk institution. Får premiärministern David Cameron som han vill är ett självregelerande system uteslutet och i stället blir det en reglering i form av en fristående rättslig instans som ska kunna straffa pressetiska övertramp.
Det blir en grannlaga uppgift att skapa ett sådant system, utan att det inkräktar på yttrandefriheten eller hindrar den fria pressen samtidigt som det skyddar den personliga integriteten.
En tanke att ha med sig är att om reportrarnas (privatdetektivernas) hackning av mobiler lett fram till samhällsviktiga avslöjanden, som att Cameron tog mutor, eller att det fanns en spion i Labours högsta ledning, skulle kritiken mot journalisterna inte varit lika massiv.
Det handlar om det juridiskt effektiva ordet proportionalitet. Hur den nya pressetiken i England än formas, så hoppas jag att de har detta ord med sig i diskussionerna.
PS: Just nu pågår en utmaning från Aftonbladets kulturredaktion till andra redaktioner för att samla in pengar till de fängslade svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye. De behöver fortfarande vår hjälp.
Bankgiro: 5567-3818.
Stöd Dawit Isaak genom att mejla din protest till eritreanska ambassaden: info@eritreanembassy.se
LEDARSTICK
SE ÖVER LAGEN
Simon Lundström friades i HD. Det var skönt. Tyvärr var domslutet inte lika klargörande som man hade önskat. Domare kommer även i fortsättningen att sitta och bedöma teckningars kvalitet och hur verklighetstrogen en teckning är för att avgöra straffsatsen. Vågar man hoppas på att riksdagen tittar över lagen och ändrar den så att fantasier inte är straffbara?
UTLÄMNAS
Wikileaksgrundaren och den forne tryckfrihetshjälten Julian Assange kommer att utlämnas till Sverige för att förhöras om sexbrott. Det är sorgligt att han valt att göra sig själv till rättshaverist och paranoiker, men det är skönt att den här farsen äntligen ser ut att gå mot sitt slut.
Kommentarer
Det finns 3 kommentar på sidan.
Kommentera
Att inte låta personalen vara med att ta fram lösningar på problem är inte begränsat till mediakoncerner. Det är ett generellt problem som inte heller låter sig begränsas till andra företag. Det är tyvärr ett återkommande tema i hela det mänskliga samhället och vår kultur att människor (ofta självutnämnda experter) armbågar sig till maktens topp och därifrån vill regera på bekostnad av andras inflytande. Spirande idéer och lösningar kvävs om de inte hoppar ur rätt mun.
I privata företag är det bara att gilla läget. De får utforma sin organisation som de vill. Att de sen inte förstår att personalens kompetens som rinner mellan fingrarna i förlängningen är pengar är väl det som blir deras egen undergång. De företag som bäst tillvaratar personalens kompetens kommer också bli de som överlever.
Jag vill egentligen också haka på det du skriver om Camerons mutor och spionen i Labour, men eftersom jag anser att dina texter om Expressenåtalet inte riktigt har hållit för närmare granskning så vågar jag inte rakt av tro på det du skriver utan att först verifiera det.
Det kanske är önskvärt att du i framtiden tillhandahåller länkar till dina källor för att underlätta för dina läsare att utföra sådan granskning?
så klart att helena har rätt i sin kommentar det är inte rätt med alla nedskärningar inom media och press det skapar ju bara mera arbetslöshet...#anders
HG är mycket måttfull i sin kritik av Promedia och Stampen.
Varslen gestaltar på alla sätt hur det publicistiska målet helt försvunnit och ersatts av kommersiella mål men också om bristen på idéer. Företagen har problem med att utnyttja sin ställning, kompetens och tillgångar för att generera inkomster inom andra områden än dagstidningstryck och detta kreativa underskott i organisationen kan säkert förklaras av neddragningar på personal och ambitioner under lång tid. Till slut finns bara en kärntrupp kvar av "förvaltare" – innovatörer och industrialister är försvunna liksom personal som vågar jobba för annat än den egna anställningstryggheten.
Tragiken är större än HG antyder. Och särskilt eftersom Stampen/Promedia inte är ett isolat inom Mediesverige utan tvärtom väl representerar tidens ägarsfär och deras kunnande och värderingar.
Martin Hedén