Gå direkt till textinnehållet
Bild på författaren
Helena Giertta
Chefredaktör

Branden visar oss något

37 procent av Sveriges journalister känner sig håglösa och trötta i jobbet.  

Det är en kraftig varningssignal över vad som håller på att ske efter de kraftiga nedskärningarna. Arbetsmiljöverkets undersökning för 2013 visar att inga framsteg har gjorts för journalisters arbetsmiljö. Att nästan fyra av tio journalister känner sig trötta och håglösa är en högljudd larmklocka och borde skaka mediebranschen. Hur ska en trött journalist kunna ha nog med engagemang för att gräva, granska och vara på tårna för att skapa bra journalistik?

Oavsett om ekonomin i branschen är svår och affärsmodellerna skakar så ska de anställda inte behöva känna håglöshet. 

Håglöshetssiffran hör också ihop med andra resultat i studien, som att 49 procent upplever att de har för mycket att göra, att 69 procent har svårt att koppla av tankarna på jobbet på fritiden och att de är tvungna att dra in på luncher eller arbeta över.

Vid nedskärningar bör arbetsgivarna kunna förklara vad som inte ska göras, var prioriteringarna ska ligga, vilka arbetsuppgifter som är viktigare än andra. Att tro att lika mycket ska göras av en minskad personalstyrka leder till just det som Arbetsmiljöverkets studie visar: en trött och utarbetad personal.

Arbetsmiljöverket poängterar risken för ökad psykisk ohälsa. Till det kan man lägga risken för trött journalistik och därmed mind­re väsentlig journalistik, som ytterligare gör att publiken sviker.

***

I en tid då den lokala journalistiken blivit alltmer hotad, har vi de senaste veckorna fått ett tydligt exempel på hur betydelsefull den kan vara, i bevakningen av skogsbranden i Västmanland. Informationsbehovet var stort och om myndigheternas insatser stundom varit stapplande, gjorde såväl SR Västmanland, som VLT, Sala Allehanda, Fagersta-Posten och Avesta Tidning och Tvärsnytt alla rätt.  Läsare, lyssnare och tittare fick träffa folk som drabbats, följa brandens utveckling på kartor, blev väl informerade samtidigt som vi fick problematiseringarna och de komplicerande bilderna. Det är lokalt som kontakterna finns, den geografiska kännedomen och närheten till människorna.

Inte konstigt då, att många boende hörde av sig till medierna för att få veta vad som hände, medan myndigheternas information tidigt fick kritik för brister.  De lokala mediernas viktiga funktion vid kriser och katastrofer, som branden i Västmanland, bör tas med i den förnyade diskussion om presstödet som nedskärningarna lett fram till.

Nedskärningarna på Sydsvenskan/HD, GP/Stampen, TV4 lokalt med flera drabbar inte bara den lokala bevakningens bredd och fördjupning utan även förstås dess snabbhet och beredskap.

Nedskärningarna har lett fram till en förnyad diskussion om presstöd. Riks­dags­ledamoten Christer Nylander (FP) hoppas på en livaktig debatt, det gör jag också.

Samtidigt bör diskussionen snabbt leda fram till ett hållbart beslut. Journalistförbundets ett år gamla förslag om att ge stöd efter redaktionell styrka har ännu inte tagits upp för utredning. Förslaget innebär bland annat att stödet ska bygga på mottagarens faktiska utgifter för redaktionell verksamhet, oavsett anlitandeformer.

Det brådskar om ett nytt system ska kunna hinna rädda den närmast unika journalistiska bredd som finns i Sveriges medier i dag.

 

LEDARSTICK

TONDÖVT I SKÅNE

På Norra Skåne har den grävande reportern Berit Önell blivit uppsagd. Som en följd av det hölls (planerades hållas, när detta skrevs) en demonstration utanför Norra Skåne i Hässleholm i måndags. Det visar vilket engagemang som finns. Det visar också med vilken tondövhet Norra Skåne försöker hantera situationen. Facebookgruppen som startade demonstrationen kräver ”en demokratisk tidning som synar makten i Hässleholms kommun. Vi kräver att Berit Önell och Anders Kauranen får tillbaka sina arbeten och deras rättmätiga arbetsuppgifter. ” Jag kan bara instämma.
 

MOTIONSDAGS!

Bara fyra motioner har kommit in till Journalistförbundets kongress i höst. Det låter och är lite. Nog måste det väl finnas fler saker som medlemmarna vill förändra, förbättra eller i alla fall diskutera kring förbundets framtid? Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Där väljs inte bara styrelse och antas handlingsprogram, där diskuteras i stort och smått för journalister väsentliga frågor. Det är två veckor kvar av motionstiden. Fatta pennan!
 

Fotnot: Ledaren är ändrad. Förändringarna jämfört med tidigare år går inte att utläsa ur Arbetsmiljöverkets statistik.

Fler avsnitt
Fler videos