redaktionen@journalisten.se

Krönika

Skrivihop eller skriv i sär

15 mars 2005

En sjuk gymnast kan kanske bli hjälpt av en sjukgymnast, men knappast omvänt, och den som vill köpa kassaapparater vill säkert inte ha kassa apparater.

Särskrivning av sammansatta ord väcker både skratt och irritation. Lärare lyfter fram särskrivning som det vanligaste felet i elevers texter. Föreningen skrivihop.nu hade nära 30 000 medlemmar innan den lades ned och hemsidan är fortfarande välbesökt. Även de mest toleranta språkvårdare drar gränsen för det acceptabla vid särskrivningar. Ändå breder de ut sig. Varför ska det vara så svårt att hålla ihop orden?

bryt

Som alltid när vi retar oss på fel i språket är det lätt att tro att det handlar om nya epidemier. Men fenomenet särskrivning är inte nytt i svenska språket. På 1700-talet var det ingen vidare ordning på sammansättningarna. Bellman skrev glatt brännvins flaska och Anna Maria Lenngren kunde skriva hufvud stad utan att riskera att få några språkpoliser efter sig. Men även sedan språkets regelverk stramats upp på 1800-talet noterade Nils Linder 1886 i sin språkriktighetshandbok förekomsten av sådana ”orimligheter” som biljett kontor och grof smed.

Möjligen har särskrivningarna blivit ännu vanligare sedan slutet av 1900-talet. Ofta förklaras det med inflytandet från engelskan. Säkert stämmer det i översatta texter, särskilt i bruksanvisningar och andra snabböversättningar, och hos skribenter som är vana vid att skriva engelsk text. Men engelskans påverkan räcker däremot knappast som förklaring till särskrivningarna i stort.

bryt

Svenskläraren och forskaren Katharina Hallencreutz, som gjort en grundlig undersökning av mellanstadieuppsatser från hela landet (Språkvård 4, 2001), konstaterar att barnen skrev ihop engelska lån som popcorn och makeup men ändå skrev isär de helsvenska orden. Hennes undersökning ger inte heller stöd för andras antaganden om att elevernas fel skulle bero på att de från början fått lära sig skriva långa ord med bindestreck eller att de har en allmänt dålig uppfattning om ords avgränsning. Tvärtom finns det en systematik i felskrivningarna. De flesta särskrivningarna drabbar långa ord som satts ihop av substantiv, som polis station och telefon kiosk. Särskrivningar är också vanligare i titlar och rubriker än i löpande text.

Samma rädsla för långa ord ligger antagligen bakom särskrivningarna i tidningar och på webben. Skribenter med ambitionen att skriva luftiga texter med korta och enkla ord gör mellanslag när ordet känns långt i stället för att leta efter andra uttryckssätt. Risken är att känslan av att de sammansatta orden blir för långa ökar, när tidningsformaten krymper och spalterna smalnar.

bryt

Journalister, liksom skolelever, verkar också ha lättare för att särskriva i mellanrubriker än i brödtext. Det antyder att de största bovarna bakom det utbredda särskrivandet är reklammakarna. Flera forskare har pekat på ”gestalttexter” som den främsta orsaken till att särskrivningarna breder ut sig. Med gestalttexter menas texter där estetiken och det visuella intrycket är särskilt viktigt, till exempel i annonser, logotyper, boktitlar och förpackningstexter. Bindestreck verkar vara ett tecken som grafiska formgivare vill undvika till varje pris. Långa ord delas vertikalt på förpackningar och skyltar tills butikerna fylls av prins korv, hallon saft och dam under kläder till super extra pris. Och när mönstret väl är etablerat, vill orden inte längre slå sig ihop ens när det finns plats på raderna.

bryt

Är det någonstans som särskrivningarna verkligen exploderat på senare tid är det i eftertextannonserna och på alla nya annonssajter för privatpersoner. Annonsörerna får själva skriva in sina texter på webben och utgivarna tycks inte längre känna något ansvar för den språkliga utformningen. Den som letar bostad eller begagnade skidor i radannonserna får vara utrustad med både fantasi och tålmodighet för att lista ut hur orden ska hänga ihop. Vi kan bara hoppas att bostadssökande journalister inte blir så avtrubbade att de oreflekterat börjar slänga in mellanslag i långa ord för att skapa luft i smala spalter. Och därutöver intensivt önska att divisen ska slå igenom som trendtecken inom grafisk design.

Eva Mårtensson

eva.martensson@mkv.mh.se