Blogg från Gräv -08

Efter Trond avslutades Gräv 08

Med den tidigare TV4-medarbetaren Trond Sefastsson som dragplåster till Gräv 08s sista punkt lyckades man fylla hela mellanhallen med publik. I ett samtal med Håkan Hydén, professor i rättssociologi på Lunds universitet gav Sefastsson sin version om sitt omskrivna juristuppdrag för en familj och upplösningen av hans engagemang på TV4.

Mer om detta i på journalisten.se senare under dagen.

Frigyes

Poeterna talar men ingen dansar

Och så är klockan framåt midnatt och alla talar om vad som hänt, de som inte fick något pris försöker med stela överläppar berömma de som fick, alla letar febrilt efter någon att tala med, men ingen dansar (varför är det inget liveband?). Och alla försöker desperat rensa hjärnan från det som påstods vara göteborgshumor.

Ruth vill intevjua mig för Grävs egen blogg, men jag ställer lömska motfrågor och intervjuar istället henne för vår blogg. Hon har dock ett trumfkort - hon är i final i lokal poetry slam.

Rösterna blir högre men substansen späds ut - nu övergår lördagen i söndag och om några timmar har vi som orkar en chans att höra guldspadevinnarna berätta. Och Trond.

KA

Guldspadevinnarna

Kvart över tio på lördagskvällen var Guldspadarna utdelade. Avslöjande reportage om utsatta grupper i samhället dominerade raden av pristagare i tävlingens åtta klasser.

 

Liten tidning (upplaga mindre än 100 000 ex):
Invandrare diskrimineras av bostadsrättsföreningar, Helsingborgs Dagblad
Emma Johansson, Lars Andreasson
Motivering: …för att ha påvisat systematisk diskriminering inom ett outforskat område där ett utländskt klingande namn ensamt kan stoppa medlemskap och bostadsköp

Stor tidning (upplaga större än 100 000 ex):
Brilloboxarna, Expressen
Christian Holmén, Mikael Ölander och Leo Lagercrantz
Motivering: …för att med imponerande uthållighet ha avslöjat en skandal som fått konsekvenser över hela världen och som reviderat den nutida konsthistorien

Lokalradio:
Forskningslögnen i Uppsala, Radio Uppland
Alexander Gagliano
Motivering: …för att efter gediget systematiskt granskningsarbete avslöjat olagliga metoder i forskarvärlden i Uppsala

Riksradio:
Ericssons agenter, SR Ekot
Daniel Öhman
Motivering: …för att med klassiska arbetsmetoder i detalj ha dokumenterat hur ett stort svenskt exportföretag betalade mutor till en ansvarig minister

Lokaltv:
Kränkande behandlingshem, SVT:s Västnytt
Sophia Djiobaridis, Anna Jaktén, Teddy Paunkoski
Motivering: …för att i samarbete med P1:s Kaliberredaktion ha avslöjat grava missförhållanden och rasistiska övergrepp på ett behandlingshem för asylsökande ensamstående ungdomar

Rikstv:
"Its not my business" - om svartjobb på hamburgerrestauranger,
SVT:s Uppdrag Granskning
Magnus Svenungsson, Pelle Westman och Mattias Jansson
Motivering: …för att ha blottlagt en nattsvart vardagsmisär och ett hänsynslöst utnyttjande av invandrad och rättslös arbetskraft

Tidskrift:
Svenska kyrkans dolda sponsring, Kyrkans Tidning
David Qviström
Motivering: …för att genom klassisk research ha visat hur Svenska Kyrkan med sin ekonomiska makt i det fördolda styrt innehållet i en TV-produktion

Bok:
Tyst hav
Isabella Lövin
Motivering: …för att genom ett metodiskt och envetet sökande efter sanningen ha placerat en av samtidens viktigaste frågor i offentlighetens ljus.

Hedersomnämnande Riksradio:
Afrikas Guantanamo, SR Konflikt
Randi Mossige-Norheim
Motivering: …för att med egensinnig och enträgen berättarröst, med människors öden som utgångspunkt, ha blottlagt sanningar och sammanhang som öppnat världens ögon

Hedersomnämnande Webb:
Casino Cosmopol, Expressen.se
Joel Holm och Emma Boëthius
Motivering: …för att med stort mod ha skildrat en okänd motbild inifrån den statligt kontrollerade kasinovärlden

Gyllene Dynamon
Föreningen Grävande journalisters arbetsledarpris tilldelades i år Åsa Nicander, Helsingborgs Dagblad med följande motivering:
Motivering: … Kreativ, kritisk, krävande i ett nav där grävandet sprids

Om Göteborg (orden som måste sägas)

Göteborg är lite som Tyskland. Det är ett ställe där ohyggligt många människor bor men om vilket ingen bryr sig. Göteborgs stora morgontidning GP har också lite av denna dubbelhet. En riktigt stor, ambitiös tidning (kvarts miljon i upplaga) men samtidigt ett provinsblad, där man för att nå fram till de allmängiltiga, bredare artiklarna måste machetehugga sig igenom en snårskog av skolbyggen i Surte, bilkrockar vid Olskroksmotet och diskussioner om var Stenafärjan egentligen ska ha sin kajplats.
- Jo, så är det, sade göteborgska FGJ-aktivisten Christina Kennedy, och jag har vid flera tillfällen hört folk på ett själklart sätt referera till Svenska Dagbladet som Sveriges näst största tidning. I Stockholm finns liksom inte Göteborgs-Posten på riktigt.

Gräv 08 hålls alltså på Hisingen (Göteborgs New Jersey?) och det ger också besökarna en aning om stadens problem och potential, en stad vars folkliv ännu är avskuret från själva älven. Kajerna längs älven är sjaviga, belamrade med industritomter och båtschabrak. Intressant nog ligger tjusiga Ostindiefararen, fullriggaren Götheborg, bara tvåhundra meter från Gräv-konferensen i Hisingen. Om bara några veckor ska den iväg på en Östersjöturné. Vi journalister kan berätta om dess tillstånd redan nu. I realtid. Breaking news.

Nåja. Om en timme är det guldspadefest.

 

Frigyes

Lite mer om Myers makalösa nätresearch...

Det finns något lite charmerande bisarrt hos många britter. En blandning av retorisk finess, självironi, urban självsäkerhet och ett lite okontrollerat yttre, med besynnerliga skomodeller och frisyrer som halsstarrigt vidmakthållits sedan tidigt 80-tal. Lite åt det hållet är BBCs virtuose researchspecialist Paul Myers, en mästare på att surfa IP-adresser och från nätet kratsa fram innehållet från gamla cacheminnen.

Mycket av hans kunskap och länktips finns på www.researchclinic.co.uk. Många tips om person- och sakresearch via internet. Besök.

- Att använda Google är ungefär som att använda en och samma stekpanna till alla maträtter man tillreder, sade Myers på Gräv, och tipsade om ”Dmoz.org” som komplement, där man får mer strukturerade resultat, uppdelade på kategorier, och inte bara på mest populära träffar.

- Sökning med Google blir mest framgångsrik om man tänker ett steg längre, inte skriver in vad man söker, utan försöker fundera ut vad, eller vilka andra ord som kan finnas på den sida man letar efter, var ett annat lärospån.

Han exemplifierade även med en sökning efter information om floden Phoenix. Det finns också en skådespelare som heter ”River Phoenix”. Hur får man bort honom från sökresultaten? Jo genom att i Googles sökruta skriva: River Phoenix -”River phoenix”. Därmed tar man bort alla sidor där namnet River Phoenix finns (minustecknet tar bort alla sidor med orden i denna ordföljd, samtidigt som orden utan citattecken söker på alla sidor där orden (om floden) dyker upp i sökresultatet.
- När man förstår den vridna logiken bakom denna sökning är man halvvägs på vägen att verkligen utnyttja Googles fulla potential, sade Paul Myers.

Myers visade på några möjligheter att ta reda på namn och adress på de individer som är ansvariga för vissa hemsidor, via sökning på deras IP-adresser. Han lättade också på förlåten till mer eller mindre oetiska verktyg, som att tjuvläsa e-mails via sajten ”readnotify.com”. Genom funktionen fusker (firefusk) kan man via bildadressen söka på andra, privata bilder (i samma serie) som ligger på samma server som en, offentligt publicerad bild. Och enligt Myers är ”Waybackmachine” (www.archive.org) en av de viktigaste sajterna för internetresearch, en sajt där man kan leta upp hemsidor som tagits bort.

Frigyes

He did it his way

Jag inser att jag inte begripit Google. Inte tusan ska man googla på Sinatra och My way, man ska googla på "I face the final curtain".

BBCs nätresearcher Paul Myers berättade med torr engelsk humor om hur man på smarta sätt kan hitta nästan vad som helst genom att begripa hur Google tänker:

Vill du hitta en bra sajt med fakta om det ska skriva om? Visualisera vilka nyckelord din önskesida skulle innehålla.

Vill du veta vilka fler förnamn Tony Blair har? Sök inte på Tony Blair och få 1 baziljon träffar. 

Tänk istället: Hur skulle man formulera det i en biografi?

Anthony + Blair + born in august + Cherie. Vips har du en bra biografisida med alla viktiga uppgifter.

Myers visade hur man spårar e-post, hur man hittar vem som står bakom en sajt, hur man hittar fler bilder som hör ihop med en bild på nätet och mycket mer. Kul, stimulerande, lärorikt.

Och sök inte alltid på ord. Använd nätets gulasidorna för ämnessök. Kolla in söksidan www.researchclinic.co.uk.

Navet snurrade hiskeligt fort

Vilken energi! Helsinborgs Dagblads grävchef Åsa Nicander, och lite grand chefredaktör Lasse Johansson, berättade om hur de byggt ett "nav" som gör egna gräv, rycker ut till andra avdelningar och gör samarbetsgräv, kompetensutvecklar, stärker varumärket, gör tidningen lönsammare, gör läsarna nöjda, ger vänsterkryss efter vänsterkryss, och inte kostar det mer än 2 procent av personalstyrkan!

Lite matt blev man - men imponerad! Med en eldsjäl som Åsa N kan man nog få igång grävet på vilken utsliten redaktion som helst.

KA

Jaktén kan få två Guldspadar

Kalibers reporter Anna Jaktén har möjlighet att vinna två Guldspadar. Hon är nominerad i kategorierna lokal-TV och riksradio. 

Gevär på föreläsning

Fredrik satte stopp för Fredrik

Egentligen skulle SVTs kinakorrespondent Fredrik Önnevall ha varit på plats i Göteborg och presenterat sitt gräv tillsammans med Agneta Gustavsson från SVT Smålandsnytt.

Men en annan Fredrik, Fredrik Reinfeldt, satte stopp för resan. Han var tvungen att bevaka statsministerns besök i Kina. På en inspelad DVD berättade han hur han hade arbetade i Kina och önskade alla en trevlig helg.

Fredrik Önnevall och Agneta Gustavsson kunde med sitt samarbete avslöja att de kineser som jobbat på ett gigantiskt bygge i Kalmar lurats på tusentals kronor.

PJ

Vikten av struktur och metod

 Varje Gräv har minst en amerikansk Expert, som bringar oss i periferin vittnesbörd om hur det går till på de riktigt stora tidningarna. Nu är ju USAs dagstidningsbransch i ett så bedrövligt ekonomiskt och upplagemässigt tillstånd att alltför trofast följsamhet av de amerikanska råden verkar riskabel. Men ändå. I USA finns trots allt en rad av världens mest ambitiösa och seriösa journalister. Maud Beelman, redaktör på Dallas Morning News, som bland annat gjort ett omtalat avslöjande av övergrepp på ungdomsfängelse i Texas, framhöll vikten av genomtänkt metod. I sin föreläsning använde hon ibland en vokabulär hämtad från finansvärldens. T.ex. ett begrepp som cost-benefit-analys, användbart för att kunna besvara frågan: Vad krävs för att grävet ska vara värt att satsa på?
När får reportrarna bestäma vad ni ska skriva om? frågade en åhörare.
- Egentligen alltid.  Det brukar bli bäst om reportrarna får driva sina idéer. Men varje tåg behöver sin lokförare och min roll är att styra själva processen.

- Vi har två typer av undersökningar. Den ena är den konstant uppföljande storyn som rullar på i mindre artiklar. Den andra är vad vi kallar pudel-dödaren, vi kallar den så för den bygger på artiklar som är så omfattande att tidningarna blir så tunga att när de trycks in i folks brevlådor och träffar pudeln, då dör den, sade Maud Beelman.

 

Några av Mauds tips:

• Bestäm från början vad som krävs för att storyn ska hålla.

• Möten är inte slöseri med tid. De fungerar som mini-deadlines, tvingar fram aktivitet och ger en värdefull rytm i grävjobbet.

• Gör tidiga strukturskisser på jobbet. Det blir ett skelett, skapar översikt som blottlägger brister i texten.

• Om en reporter inte kan sammanfatta sin story på 25 ord bör de tänka om och tänka nytt.

• Vänta inte för länge med att konfrontera den anklagade med centrala uppgifter. Det ger möjlighet till värdefulla kompletteringar efteråt.

 Frigyes

Hur stelt kan det bli?

Jag erkänner, jag erkänner, jag flydde från förhörsledare Harriet Persson efter en halvtimme. Då hade hon fortfarande inte lyckats få ur sig något personligt kring hur förhör går till, däremot visste vi allt om hur det var att börja jobba som kvinnlig polis när det fortfarande var plissékjol och mamelucker i uniformen.

Hon läste innantill i manuskript hur ett förhör går till enligt rättegångsbalken, och lyckades till exempel få med den avgörande punkten att "det är viktigt att den person som man ska förhöra finns på plats", och att "skillnaden mellan en intervju och ett förhör är att förhöret är omgärdat med regler (rättegångsbalken 23)".

Johanna Bäckström Lerneby försökte desperat att få henne att lämna manuskriptet och berätta något personligt, men blev raskt satt på plats, och Harriet återgick till manuskriptet.

Hur gör du om du plötsligt får in en person du ska förhöra och du inte har hunnit förbereda dig?

"Ja, jag frågar ju om personen var på plats och hur han ställer sig till gärningsbeskrivningen" var den dramatiska och levande beskrivningen.

Allt detta skrivet med reservationen att det kanske skedde ett mirakel på slutet, eller att Johanna BL lyckades att med slipade förhörsmetoder dra ur Harriet Persson något spännande.

KA

 

Lunch utan stolar

Tid för Grävlunch på lördagen. 700 deltagare kom ut samtidigt. Hur många bord har arrangörerna ordnat? 14. Plus lika många ståbord. 28 x 4 platser är 112. Alltså 112 platser för 700 personer. Kul. Folket fick sitta på golv, i stora hallens bänkar, på kamerapodiet.
- Men det är stålunch påstådde Gräv-arrangören, inför min veklagan.
Själv satt hon vid ett bord och åt. Jaja.
Hur står man och äter med glas, tallrick och två bestick? Till det skulle behövas fem händer. En för tallrik, en för kniv, en för gaffel, en för glas och en för att ge fingret åt närmsta förbipasserande arrangör.

Frigyes

 

Gräva med riktig spade

 Marie Stenquist och Gunnar Walldén på Karlskoga Kuriren använde riktiga spadar när de grävde fram sanningen om vad en lokal affärsman sysslade med. 

 

Om bostadsrätter och diskriminering

För att ta reda på om det fanns bostadsrättsföreningar som inte ville ha invandrare i sin förening beslutade sig Emma Johansson och Lars Andreasson på Helsingborgs Dagblad att ringa upp ordföranden i några bostadsrättsföreningar och påstå sig var intresserade av att köpa en lägenhet.

De använde sina riktiga namn, men berättade inte att de var journalister.

– Vi ställde neutrala frågor om det fanns många invandrare i området. Några sade att det vare ett problem. När vi sedan ringde tillbaka nekade de till vad de sagt, säger Lars Andreasson.

I en bandad intervju säger en ordförande att han inte är rasist, men att antalet invandrare i området måste vara proportionerligt till övriga landet.

Början till grävet var ett tips de fått att det förekom att bostadsrättsföreningar nekade invandrare att köpa bostäder. Emma Johansson och Lars Andreasson gick till hyresnämnden i Malmö och hittade 15 fall i Helsingborg där invandrare överklagat att de inte fått köpa bostad.

Bostadsrättsföreningar bestämmer i stort sett själva hur föreningen ska skötas. Men det finns lagar och endast i två fall kan de neka en person att köpa en lägenhet: personen kan inte av ekonomiska skäl fullfölja köper eller att det rör sig om spekulation.

För att kontrollera att det verkligen inte rörde sig om ekonomiska skäl till att invandrare nekades köpa bostad undersökte de bakgrunden på de personer som överklagat till hyresnämnden. De kontrollerade med skatteverket, kronofogden och även arbetsgivare för att ta reda på om de hade god ekonomi. De tog även kontakt med mäklare som anonymt bekräftade att det var vanligt att invandrare nekades att köpa bostäder i två områden i Helsingborg.

Emma Johanssons och Lars Andreassons grävjobb publicerades under fyra dagar. De hade tagit dem två månader att göra jobbet.

Jobbat skapade många insändare. Många tyckte att det var hemskt att invandrare diskrimineras. Det förekom även de som hörde av sig och tyckte att tidningen hade smutskastat ett bostadsområde.

PJ

Gräv i Skånska myllan

Emma Johansson och Elin Wrethov berättade på lördagsförmiddagen om hur man gräver med små resurser. Som del av en amblerande grävgrupp på Helsingborgs Dagblad berättade de hur de gjort undersökande reportage i skånska kommunen Bjuv. Några tips:

• Att upprätta bevakningsrutiner är bättre än att jaga det stora avslöjandet.

• Be tjänstemännen visa kommunens kontoplan och jämför den sedan med budgeten.

• Glöm inte kommunalt ägda bolag. Så länge de ägs till över 50 av kommunen sorterar de under offentlighetsprincipen.

• Gör en strukturerad genomgång av förvaltningschefernas mejltrafik.

• Sätt upp realistska mål.

• Gå uppåt i hierarkin när saker börjar krångla.

Men de var tvungna att erkänna att det är betydligt svårare att gräva i det privata näringslivet. Många stora kommunala händelser förblir därmed fördolda. Gräv där du får.

Kristianstadsbladets reporter Matti Stenrosen berättade om ett långvarigt gräv i Kristianstads kommun om den lokala satsningen på ett logistikcentrum i livsmedelsbranschen, med dess dråpliga irrvägar. Kommunens bärande samarbetspartner i logistikcentret visade sig vara en pizzabagare i Trelleborg. Efter att ha skrivit om detta i tidningen, och flera gånger refererat till ”pizzabagaren” blev Stenrosen av en kommunalchef anklagad för rasism, varpå Stenrosen replikerade:

- Men pizzabagare är väl ett yrke, inte en ras.

Kommunen lät också f.d. journalistikprofessorn Stig Hadenius göra en kritisk granskning av Kristianstadsbladet, där tidningens insatser framtonade som ren kampanjournalistik.

Frigyes

 

Hot är underhållning...

Inte oväntat satte Robban Aschberg färg på diskussionen om att Gräva under hot.

Alla journalisterna i panelen var (lite förvånande) rörande överens om att det inte är farligt att gräva bland skurkar och kriminella gäng. De som hotar gör inget. De som möjligen är farliga är enskilda galningar på fyllan, eller stalkers som fixerat sig vid en kändis eller journalist.

Hot är en del av underhållningsbranschen drog Aschberg till med. Hot är bra, fyllde Sydsvenskanreportern Joakim Palmkvist på med, och menade att om folk hotar så kommunicerar de och tänker inte göra något.

Men de organiserade gängen är för smarta och angelägna om att hålla sig tillräckligt väl med samhället och medierna för att inte gå över den gräns där lagstiftare, polis och medier slår tillbaka.

Häng ut fler och mer, då får de känna på hur det känns, var Aschbergs recept. Berätta för skurken att ni har mer att publicera om han inte slutar hota!

Du hotar skurken tillbaka? undrade diskussionledaren Johanna Bäckström Lerneby.

Nä, jag bara säger som det är, muttrade Aschberg.

Lasse Wierup från DN var inne på samma spår när han tog upp Correns nätpublicering nyligen där en hotande krogägares samtal lades ut på nätet. "Han drar sig för att hota fler gånger", menade Wierup. Hårt mot hårt!

Mest uppfylld av hur hot kan skada demokratin var Säpopolisen Anders Danielsson, som förde in diskussionen på det som nog är ligger närmre de flesta journalister och läsare: att hot kanske inte är farliga i sak, men att det kan skrämma oss från att skriva eller vittna. På så sätt når kriminella grupper sina mål utan att det verkligen måste handla om bomber eller sönderslagna knäskålar.

Säpo tänker nu dra igång en noggrann kartläggning av hot mot journalister för att få en blick för hur stort problemet är.

Bra, tyckte Palmkvist, som menade att detta borde Journalistförbundet gjort för länge sedan.

KA

Josefsson gisslade Scoop

Klockan 21 utfrågades Janne Josefsson av SvDs mediekrönikör Martin Jönsson om varför han ett år efter publicering åter tagit upp felaktigheter i en Scoop-artikel och med dessa angripit FGJ i en DN Debatt-artikel.
- Du fick ju en rättelse av Scoop, sade Jönsson.
- Tror du på det? Jag fick kämpa ohyggligt hårt för att till slut få en rättelse, replikerade Josefsson, som menade att FJG inte kan vara en frisk organisation, om dess tidning släpper igenom artiklar som Scoop-granskningen han reagerade på.

Men förre Scoop-redaktören Matilda Uusijärvi var inte närvarande och kunde inte försvara reportaget eller hanteringen kring den. Hon hade blivit tillfrågad om hon ville vara med*, men avböjt, eftersom hon enligt egen uppgift inte fick debattera på lika villkor.

*TILLÄGG 19/5: Enligt Matilda Uusijärvi stämmer mässgeneralens uppgift i detta avseende inte. Hon hade hänvisats till plats i publiken, skulle inte inte få vara med i debatten

Efter intervjun blev det paneldebatt om mediernas brister med PR-konsulten Paul Ronge, Janne Josefsson, SR-veteranen Jan Mosander och Cecilia Stegö-Chiló, kulturminister i tre nanosekunder.
Alla var överens om att det fanns grava bristeri svensk journalistik, men kritiken var ganska svepande.
Mest publikgensvar fick Stegö-Chiló när hon för grävförsamlingen erkände varför hon inte hade betalat TV-avgiften:

- Äsch, på 70-talet, då gick vänstermänniskorna i FNL-tåg. Vi ungmoderater ville gärna trilskas lite genom att inte betala TV-avgift. Konstigare än så var det inte.

Frigyes

 

 

 

 

FGJs årsmöte

På fredagskvällen hölls Föreningen Grävande Journalisters årsmöte. Dessa sammankomster saknar tyvärr forna tiders underhållningsvärde, sköna sluggfester som i Norrköping i början av årtusendet, med vällustiga principdiskussioner tryfferade av illa dolda personangrepp. Numera är FGJ-årsmötena städade historier där man välvilligt byter åsikter om vad man ska göra av den stinna kassan, som numera omfattar ett belopp i den närmast pornografiska storleken 1.200.000 kronor (om fondernas marknadsvärde räknas är det till och med betydligt mer).

Åsa Nicander blickade framåt och presenterade en strategisk analys av grävandet i Sverige och vilken roll FGJ kan spela, och hur föreningen kan spela en viktigare roll framöver. Föreningen har fått nästan 10 procent fler medlemmar sedan förra årsmötet.

Årsmötet dirigerades framåt under tidspress, flera punkter hafsades otåligt förbi av ordförande Björn Häger som vill kissa och gå och lyssna på Janne Josefsson i hallen bredvid. Man hann i alla fall välja Åsa Nicander till ny ordförande för föreningen innan dess.

Frigyes

Invigning med tunga etikfrågor

Det hjälpte inte att Karin Hübinette var koncerencier och exekverade sin allra mest professionellt damiga diktion inför publiken, inledningsfilmen som skulle anslaget till invigningen fungerade inte på grund av fallerande dataformat. Kvartetten mediechefer som satt sig i podet fick ta en paus. (Är det verkligen omöjligt att testköra en förinspelad film på plats innan tvåhundra förväntansfulla bänkat sig?) Efter trekvarts försening kom filmen igång, ett fiktivt scenario om ett gisslandrama i SVT-huset i Göteborg under direktsändning.

Både panelen och publiken fick ta ställning till en rad frågor om hur man ska hantera de publicistiska beslut som akut uppstår. Tunga etikfrågor rätt i knät, fredag klockan tre. Lite förvånande, jag hade väntat mig gängse proklamationer om grävjournalistikens vikt, lite ryggdunkande och sedan någon i stil med Aija Saionmaa veva igång "Jag vill tacka livet" eller något. I stället blev det blytunga publicistiska utmaningar. Greppet att publiken deltog och svarade ja och nej på frågorna med lyfta röda och gröna lappar var fräscht, och filmen välgjord och underhållande - framför allt inslagen av de ofrånkomliga mediala cynismerna.

Frigyes

Äldre inlägg