Värna medlemstidningarnas redaktionella självständighet

Vi vill påminna om argumenten för organisationstidningars redaktionella självständighet, eftersom vi nås av signaler om att det i ett av Sveriges största fackförbund just nu förs en diskussion där medlemstidningarnas redaktionella självständighet verkar ifrågasättas. I en skrivelse till Lärarförbundets förbundsstyrelse uttrycker fackklubbarna vid tidningsavdelningen sin oro över en konsultrapport som beskriver förbundets tidningar i negativa ordalag och påstår att ”organisationer inte har råd att låta olika kanaler måla upp olika bilder av en och samma fråga”.

En sådan formulering kan tolkas som ett uttryck för en idé om att en organisation ska ”tala med en röst”, vilket är tänkt att göra det lättare att övertyga medlemmarna och omvärlden om ledningens budskap. Men denna syn på kommunikation, hämtad från den kommersiella världen, borde vara väsensfrämmande för en demokratisk organisation som byggs upp av sina medlemmar och hämtar sin kraft från deras engagemang. En sådan organisation behöver den redaktionellt självständiga medlemstidningen, som utan andra hänsyn än medlemmarnas intressen och behov bevakar politiska beslut, arbetsgivarnas agerande och den egna organisationen.

Att undertrycka en öppen debatt och kritiska frågor är i själva verket en mycket föråldrad syn på ledarskap och kommunikation. Det är över huvud taget inte längre möjligt att styra och kontrollera diskussionen på det sättet. Den organisation som inte öppnar för en mångfald av perspektiv i sin egen medlemstidning kommer likväl inte att kunna hindra medlemmar och utomstående från att sprida sin bild i sociala medier – och då inte nödvändigtvis med den ambition att sakligt och korrekt redovisa fakta som utmärker ett journalistiskt arbetssätt.

Annons

Att ha en medlemstidning som fungerar som arena för skilda åsikter och som granskar också det egna förbundet bidrar till att ge hela organisationen en trovärdighet och legitimitet vars betydelse inte kan överskattas. Det är inte någon självklarhet att fackförbund ska få teckna avtal som avgör villkoren också för dem som inte är medlemmar, utse skyddsombud som representerar även dem som inte är medlemmar, eller bjudas in till dialog i politiska beslutsprocesser som de mest legitima företrädarna för olika yrkesgrupper. Allt detta är exempel på makt som svenska fackförbund fått genom politiska beslut. Om de skulle förändra sitt arbetssätt så att de framstår som toppstyrda särintressen kommer deras maktposition med säkerhet att ifrågasättas.

Avslutningsvis bör det också understrykas att en av den redaktionellt självständiga tidningens allra största styrkor är att den blir läst. När människor får välja söker de sig till journalistik snarare än tillrättalagd marknadsföring. En redaktionellt självständig tidning får ett helt annat genomslag i andra medier och hos beslutsfattare än kommunikationsavdelningarnas kommunikéer. 

Vi hoppas att Lärarförbundet kommer till samma slutsats som andra fackförbund och stora medlemsorganisationer, och fortsätter att värna den viktiga principen att medlemstidningarna har en redaktionellt självständig ställning. Vi är övertygade om att sådana medlemstidningar bidrar till att Lärarförbundet står starkare som demokratisk organisation och att de frågor som är viktiga för förbundets medlemmar får ett större utrymme i samhällsdebatten.

Styrelsen för föreningen Fackförbundspressen
Alexander Armiento, chefredaktör, Publikt
Lena Blomquist, redaktionschef, Transportarbetaren
Isabella Iverus, chefredaktör, Byggnadsarbetaren
Helle Klein, chefredaktör, Dagens Arbete
Eva Schoultz, chefredaktör, Polistidningen

Föreningen Fackförbundspressen samlar 20 fackliga medlemstidningar. Föreningen hette tidigare Fackliga nyheter. Fackförbundspressen står bakom sajten fackliganyheter.nu.