Varför sociala medier?
I Journalisten (7/11) behandlades sociala medier och journalistrollen. Kontentan tycks vara att sociala medier och traditionella medier samexisterar, men att de klassiska journalistiska arbetsmetoderna fortfarande står sig starkast. Oavsett vad man tycker om det så stämmer det bra överens med verkligheten.
I vårt kandidatarbete Jättekliv eller tidsfördriv har vi undersökt hur sociala medier konkret är ett arbetsverktyg för svenska journalister. Under mars månad deltog 2 464 journalister från hela landet och i olika mediesektorer i en webbenkät om sitt användande av sociala medier. Av dem som använder sociala medier är det 59 procent som gör det dagligen. 15 procent av dessa är mer eller mindre ständigt uppkopplade. Om det är höga eller låga siffror är en bedömningsfråga, men att sociala medier är ett självklart och integrerat arbetsverktyg stämmer ännu inte helt.
Det vanligaste som journalister använder sociala medier till är för att göra research, hitta uppslag och intervjupersoner och för att få inspiration. Endast en fjärdedel använder sociala medier för att få feedback från publiken. Det är färre än de som gör det för att nätverka. Inget ont i det – det är utmärkt att journalister gör research, letar case och pratar med varandra på sociala medier. Men det är ännu inte en förändrad, transparent och interaktiv journalistroll vi ser.
Det finns ett glapp mellan användande och resultat. Vi anser givetvis inte att man måste ha ett färdigt mål som ska generera i journalistik för varje stund man tillbringar på sociala medier. Egenvärdet i att journalister ägnar sig åt omvärldsbevakning och håller koll på vad folk pratar om är så självklart att det knappast behöver betonas. Men det finns skillnader som gör det här värt att nämna – de journalister som är duktiga på interaktivitet ser i avsevärt högre grad konkreta resultat av att använda sociala medier. Det verkar därför som att många andra journalister som använder sociala medier inte riktigt vet hur de ska göra det för att få resultat.
När något hamnar så i ropet som sociala medier gjort, är det lätt att haka på men glömma bort att vara konkret. Vi tycker därför att det vore bra om frågor kring strategier och konkreta syften med att använda sociala medier fick större utrymme. På JMG får vi höra att det är bra att använda sociala medier – men inte hur, inte varför. Då är det inte så konstigt om man inte förstår vad det ska vara bra till och inte lyckas när man väl försöker.
De flesta är faktiskt inte crowdsourcare. De flesta använder sociala medier som komplement till andra metoder och för att göra journalistik enligt klassiska principer. Det är i den verkligheten, inte i drömscenarion och falska förespeglingar om hur bra allt är, som samtalen om framtidens arbetsmetoder och journalistroll borde ha sin utgångspunkt.
Läs mer om undersökningen här.
Madelene Szabó
Mira Hjort
Signe Oskarsson
journaliststudenter vid JMG,
Göteborgs universitet
