Våga omvärdera bilden av Afrika

Men svenskarna hänger inte med i utvecklingen och en del av ansvaret ligger hos journalisterna och medierna.
Vår bild av afrikanska länder är däremot fortfarande stereotyp och otidsenlig. Sidas årliga SCB-undersökningar visar att svenskars uppfattningar om utvecklingen är förlegad och bottnar i uppfattningar som ligger 20-30 år tillbaka i tiden. Stadig tillväxt, fler barn i skolan och ökad hälsa i många afrikanska länder tycks ha gått de flesta svenskar förbi. Vi tycks envist hålla oss fast vid förlegade uppfattningar och är oftast mest intresserade av våra egna perspektiv. En kvalitativ undersökning som Sida låtit TNS/Sifo göra av hur Afrika och dess länder porträtteras i medier, skolböcker och insamlingskampanjer under tiden 1 januari till 22 mars 2013 visar att medierna visserligen rapporterar om en mer urban bild av Afrika men att våra svenska perspektiv fortsätter att dominera i analysen av afrikanska länder.
I artiklarna skildras också Afrika ofta som en kontinent, när nyhetsrapporteringen handlade om enskilda länder låg fokus på konflikt (Mali), gisslandrama (Algeriet) och presidentval (Kenya). En mycket liten publicitet handlar om Afrikas regioner, och de som omnämns är Nordafrika och regionen söder om Sahara.
Man ska vara försiktig med att dra för stora växlar eller några generella slutsatser utifrån den analys vi låtit göra, då den endast tittar på ett urval medier, skolböcker och insamlingskampanjer. Men lite allmänna resonemang vågar jag mig ändå på. Intressant är att mediebilden visserligen domineras av konflikt eller kultur/resor men att en betydande andel också handlar om ekonomi och företagande. Medier är dessutom mer benägna att rapportera om det nya och modernare Afrika och från urbana miljöer än biståndsorganisationer eller vad som kommer fram i skolböcker.

Slående är snarare mediernas svaghet att släppa in andra perspektiv än de egna och att journalisterna själva har så stor del i bilden som förmedlas genom ledare, analyser och krönikor. I de artiklar/inslag om Afrika som analyserats så har en stor andel ett tydligt svenskt perspektiv. Svenska journalister och företag är i första hand de som får beskriva den afrikanska utvecklingen. Afrikaner får inte i någon större utsträckning komma till tals som experter, företagsledare eller medborgare. Det riskerar att förstärka fördomen att Afrika är oförmöget att själv beskriva och diskutera både sina framgångar och problem.

Medier är inte de enda som formar vår bild av afrikanska länder, men eftersom medierna är den viktigaste aktören med många plattformar, så är ansvaret ändå stort hos er journalister. Kanske finns det sätt att utveckla rapporteringen från de afrikanska länderna. Några saker jag tror skulle fungera bra är:

Annons

• Låt afrikaner oftare komma till tals, nyansera bilden. Ansträng er lite mer!
• Ta efter Rättviseförmedlingens exempel, som listade kvinnliga experter inom olika områden, och gör en motsvarande lista på afrikanska personer att intervjua och låta komma till tals.
• Inled samarbeten med afrikanska tidningsredaktioner för att utbyta tips, idéer och aktuella nyheter.

Vi är flera som måste ta vårt ansvar för att bilden ser ut som den gör. Jag är den första att räcka upp handen. Bistånd i sig visar på något i grunden ojämlikt där en ger och den andra tar emot. Därför prioriterar vi berättelser ur svenskt bistånd om människor som själva tar sig ur fattigdom. Men vi och andra med oss måste anstränga oss extra mycket för att kommunicera den komplexa verkligheten som den är. Med dess framgångar och motgångar. Vi hoppas att även medier tar på sig det ansvaret.
Joachim Beijmo
kommunikationschef, Sida

Fotnot: För den som vill läsa hela undersökningen, finns den på Sida.se.