Upp till bevis om digitalmomsen, Bah Kuhnke
Tryckta tidningar, tidskrifter och böcker beskattas i dag med sex procent moms, medan momssatsen för samma innehåll i digital form är 25 procent. Orsaken är EU-regler som hindrar medlemsländerna att sänka momssatsen på digitala produkter.
I Sverige, som är ett av Europas mest uppkopplade länder, hämtar två av tre personer i åldern 26 till 55 år sina dagliga nyheter via digitala publikationer. Frågan varför den som väljer att köpa sina nyheter i digital form ska betala väsentligt högre moms än den som köper en tryckt tidning har särskild relevans i vårt land.
Anledningen till de skilda momssatserna finns i EUs momsdirektiv. Detta direktiv definierar en tryckt tidning som en vara, medan digitalt innehåll betraktas som en tjänst. Momslagstiftningen har med andra ord inte följt med i teknikutvecklingen, dagens regler är anpassade till en tid då alla tidningar som såldes var tryckta papperstidningar.
Den lägre momssatsen för tryckta medier infördes 2002. Syftet var att generellt öka tidningsläsandet, men också att främja mångfald och kvalitet i tidningsbranschen. En lagstiftning som tillåter den lägre momssatsen för alla tidningar och som inte gör skillnad på tryckta eller digitala publikationer skulle förstärka denna effekt och på sikt få stor betydelse för hela mediebranschen.
Det är väl känt att de flesta tidningsutgivare i dag brottas med omfattande strukturförändringar och höga kostnader, vilket inte minst går ut över lokal nyhetsbevakning. Samtidigt vet vi att god journalistik främjar medborgarnas delaktighet i samhällsfrågor och stärker demokratisk debatt. I tider av krympande resurser för kvalitetsjournalistik och växande oseriös informationsspridning via nätet är detta värt att påminna om.
Enligt gällande EU-regler ska digitala publikationer momsbeläggas med respektive medlemslands ”standardmomssats”. Detta innebär i praktiken att Sverige tillsammans med Danmark och Kroatien har den högsta digitalmomsen i EU, efter Ungern. Att detta skadar journalistiken och mediehusens verksamhet är uppenbart, exempelvis försvåras arbetet med att få fler digitala prenumeranter. Detta till trots har den svenska regeringen valt att inte utmana EU-kommissionens otidsenliga regelverk på det sätt som exempelvis den franska regeringen har gjort. Momssatsen för digitala tidningar i Frankrike är i dag bara 2,1 procent.
För en tid sedan presenterade EU-kommissionen ett så kallat samrådsdokument om momsfrågan. Med detta som underlag beslutade Europaparlamentet, liksom den svenska riksdagen, att den reducerade momssatsen framöver bör gälla alla medier. EU-kommissionen har sedan dess gått vidare i frågan och nyligen kom beskedet att momsdirektivet ska förändras så att reducerad moms tillåts även för digitala tidningar, tidskrifter och böcker.
För att beslutet ska bli verklighet krävs dock enhällighet bland medlemsstaternas företrädare i ministerrådet.
Av erfarenhet vet vi att momsfrågor är komplicerade och politiskt känsliga inom EU-samarbetet, beslut om förändringar tar ofta lång tid att genomföra. Till exempel krävdes det flera år av hårt påtryckningsarbete för att få EU-kommissionen att dra tillbaka det kritiserade överträdelseärendet om moms för ideella föreningar.
Mot den bakgrunden är det nu upp till bevis för den svenska regeringen och kulturminister Alice Bah Kuhnke. Frågan om digitalmomsen kan slutgiltigt komma att avgöras i ministerrådet under 2017 och då duger det inte att som hittills luta sig tillbaka. Det är bra att kulturministern talar om att prioritera mediefrågor, men nu är det hög tid att visa ledarskap och gå från ord till handling. Påtryckningsarbetet måste intensifieras, argumenten vässas och politiska allianser bildas.
Med ett helhjärtat svenskt engagemang i ministerrådet är jag övertygad om att kulturministern kan räkna med viktigt eldunderstöd från svenska Europaparlamentariker. I arbetet för en teknikneutral momslagstiftning står de flesta av oss på samma sida, vi är beredda att göra vad vi kan för att åstadkomma bättre förutsättningar för en redan hårt trängd mediebransch.
Och i förlängningen stärka demokratin.
Lars Adaktusson (KD)
Europaparlamentariker
