Gå direkt till textinnehållet

Tystnad om självmord löser inga samhällsproblem

Suicide Zeros generalsekreterare Alfred Skogberg skriver ett öppet brev till Aftonbladets Fredrik Virtanen med anledning av den krönika Virtanen skrivit om att SVT inte bör göra program om självmord.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Hej Fredrik,

Bra att du lyfter dina tankar om självmord i en krönika. Jag har stött på många journalister som tror som du, att om man rapporterar om självmord så planterar man tankar i någons huvud. Något som kan leda till att sårbara tar sitt liv.

Som journalist känner du säkerligen till den pressetiska regeln som säger att man ska iaktta särskild försiktighet vid publicering av självmord. Att det inte står något om vad det konkret innebär, hur man gör rätt, har sannolikt lett till att mängder av journalister aldrig vågat lyfta ett av våra största samhällsproblem som varje år tar över 1 500 personers liv. För vem vill bli anklagad för att ha rapporterat om något som kan påverka individer till att begå självmord?

Visst finns det ett korn av sanning i att felaktig rapportering kan bidra till tragedier. Men vad det i grund och botten handlar om är identifikationsproblematiken. Vi journalister vill gärna att den som tar del av vårt arbete ska identifiera sig med den vi skildrar. Men när det handlar om självmord gäller det att tänka ett steg till. I detta nu har tusentals personer i Sverige tankar på att ta sitt liv. Sajter och texter som detaljerat förklarar hur någon tar sitt liv i kombination med foton och eventuell suggestiv musik och klippning kan fungera som ett recept för hur någon kan gå till väga. ”Kan hen kan jag.” Friska ser knappast självmord som en klok lösning på ett tillfälligt problem. Men någon som drabbats av depression och vill fly från livssmärta kan se självmord som en utväg. Dessa måste journalister ha i åtanke.

För ett par år sedan debatterade jag i Journalisten om hur din egen tidning, Aftonbladet, skrivit och publicerat en bild på en 12-årig flicka som nätmobbats. Hon hoppade från en fabrik och tog sitt liv. Vad din tidning sannolikt inte funderade på var om andra flickor i samma åldersgrupp och med samma problematik läste om fallet och kände identifikation med hur flickan ”löste” sitt livsproblem. Just den typen av rapportering som Aftonbladet bidrog till kan vara potentiellt livsfarlig. Men undviker journalisten identifikationsdilemmat och följer WHOs riktlinjer för hur man bör rapportera om självmord, då kan vi journalister bidra till att minska tabu, stigma och okunskap om ett av våra största samhällsproblem.

Betänkt att sex gånger fler tar sitt liv varje år än som dör i trafiken. Självmorden motsvarar antalet döda i två Estoniakatastrofer varje år. Eller tre gånger så många svenskar som dog i tsunamin. Allt detta är förutsägbart. Självmordstalen är ungefär desamma år efter år. Ändå är det få journalister som tycker att tragedierna och dess konsekvenser är värda att granska. Antagligen tänker de som du. Bäst att vara tyst. De tusentals efterlevande som drabbas är något många inte vill prata om. Ofattbart anser vi som jobbar på Suicide Zero. Hur kan så många journalister vara stillatigande om något som skapar så oerhört många katastrofer år efter år?

Och just därför har vi instiftat vårt pris för bästa rapportering om självmord. Detta för att visa på hur god rapportering kan bidra till att lyfta ett av våra mest osynliga och samtidigt allvarligaste samhällsproblem. Första årets pristagare var P4 Blekinge och i fjol vann TV4 Nyhetsmorgon. Jag ser gärna fler bidrag till årets tävling men tyvärr är det få journalister som ambitiöst gör något. Kan du som läser detta kanske bidra till att era medier på allvar granskar vad politiker gör, hur närstående drabbas och inte minst vad som forskningen i dag vet minskar självmord?

Kanske är det så tyst på grund av att de tänker precis som du. Självmord gör vi bäst i att inte prata om. Men sen när löser tystnad samhällsproblem? Fredrik, jag kommer gärna till din arbetsplats och föreläser för dig och dina kolleger. Du och andra journalister behövs för att komma till rätta med att bryta det tabu som du och många med dig är så rädda för att lyfta. Den pressetiska regeln behöver omedelbart bytas ut och mitt förslag är att den framöver bör lyda: Undvik att skapa identifikation mellan någon som tagit sitt liv och den som tar del av rapporteringen.

Alfred Skogberg
generalsekreterare för Suicide Zero och författare till boken När någon tar sitt liv – tragedierna vi kan förhindra

Läs mer om WHOs riktlinjer:  https://kimigrering.ki.se/sites/default/files/who_media_jan_2012.pdf

Svar:

Det jag skrev i mina två krönikor om "30 liv i veckan" var den oro jag upplever av att ämnet självmord blir glansig lifestyle-tv. Som jag underströk flera gånger: Jag vet inte om jag har rätt. Jag hoppas att jag har fel. Det är en väldigt slak lina SVT promenerar på.

Fredrik Virtanen
Aftonbladet

Fler avsnitt
Fler videos