Gå direkt till textinnehållet

Statistiskt bristfälligt inslag i Aktuellt

Härom veckan rapporterades det i olika medier om den så kallade hemmafrutrenden baserat på en undersökning presenterad på sajten Familjeliv. Denna rapportering uppmärksammades i programmet Medierna, P1, Sveriges Radio.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Programmet redovisade bland annat att undersökningen var statistiskt bristfällig på flera punkter. Vidare rapporterade Medierna att flera redaktioner ganska snart drog tillbaka nyheten, bland annat såväl TT som Dagens Nyheter, man får förmoda att de gjorde detta på grund av bristerna i underlaget. I Medierna intervjuades också tjänstgörande redaktören på SVTs nyhetsprogram Aktuellt, en redaktion som inte drog tillbaka nyheten utan i stället gjorde ett relativt långt inslag. Att göra så var ett stort misstag anser vi.

Sveriges Television kan begå misstag och göra inslag om undersökningar som egentligen endast är PR för olika intressen, visst, och det hade kunnat passera om det inte vore för minst två orsaker. Den ena orsaken är att misstagen har blivit allt fler. Den andra handlar om motivet till att man gjorde som man gjorde. Aktuellts redaktör försvarar inslaget om svenska mammor som vill vara hemmafruar med att det var en spaning och något som diskuterats på bloggar.

En gång i tiden uttryckte en programledare i Sveriges Television i ett debattprogram att ett påstående vore intressant om det var sant. Eftersom han inte kunde belägga påståendet i verkligheten fick han sluta. Motivet från ledningen var att han skadat Sveriges Televisions anseende. I inslaget om hemmafrutrenden uttrycker redaktören sig på samma sätt; att det vore intressant om det vore sant.

Vi undrar om ett av Sveriges mest ansedda nyhetsprogram verkligen ska syssla med "spaningar"? Vad innebär det i förlängningen för Aktuellts trovärdighet? Och för alla andra journalisters trovärdighet?

Är det verkligen journalister som ska syssla med "spaningar" – eller omvänt: är det "spaningar" journalister ska syssla med?

I Sveriges Radios P1 har man ett program som heter Spanarna men det trodde vi var ett underhållningsprogram. Kan det möjligen vara så att en av SVTs omtalade förändringar för att locka nya tittare är att blanda underhållning med nyheter?

I ett samhällsklimat där alla aktörer på olika sätt försöker skrika så högt som möjligt, där budskap/information kommer från alla håll och kanter samtidigt, har journalistiken en specifik och särskilt viktig funktion, nämligen den att granska, källkolla, bearbeta, renodla/förtydliga och slutligen förpacka/presentera nyheten på ett begripligt sätt.

Vi som utbildar journalister försöker så gott vi kan att i detta sammanhang framhålla tre saker.

För det första: var försiktig med undersökningar där ni vet vem som ligger bakom och ännu mer försiktiga när ni inte vet. Det vimlar av PR-konsulter, lobbyister och underliga undersökningsföretag som gör allt för att få in PR för sina klienter i våra medier.

För det andra: var försiktig med sådant man hör folk prata om "på stan", när man läser bloggar, hör vänner och bekanta peka på intressanta tendenser. Var noga med att undersöka vilka som uttrycker intressanta påståenden, och undersök om det är så intressant.

För det tredje: om man ändå begår en dumhet, erkänn detta och försök inte att prata bor det. Det blir bara värre då.

Slutsatsen för oss utbildare blir att om journalister okritiskt ska återge statistiskt dåligt underbyggda nyheter och om de ska syssla med spaningar, i stället för grundligt granskad och genomarbetad, väl presenterad journalistik – tja, då känns i alla fall inte vår undervisning på JMG särskilt relevant…

Alternativet är förstås att vi inte rekommenderar studenterna att söka sig till just SVTs nyhetsredaktioner i framtiden.

Maria Jervelycke Belfrage
Britt Börjesson
Jan Strid

journalistutbildare på JMG, Göteborgs universitet

Fler avsnitt