Gå direkt till textinnehållet

Sociala medier gynnar journalistiken

Det är roligt att Ulrika Knutson vill diskutera public service-radion och Ekot (Journalisten nr 7/2015), men hon drar felaktiga slutsatser och tycks helt omedveten om hur sociala medier gynnar journalistiken.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Ekot hör till landets mest citerade redaktioner, möjligen den allra mest citerade. Vi mäter detta regelbundet med hjälp av analysföretaget Retriever. Efter en omorganisation vid årsskiftet där vi prioriterat agendasättande journalistik har vi fått ännu större genomslag för våra originalnyheter.

Jämfört med en mätperiod före omorganisationen har vi mer än fördubblat andelen egna nyheter som toppar våra viktiga och publikmässigt stora morgonsändningar i P1 och P4 samt sajten sverigesradio.se.

Några aktuella exempel är den granskning Ekot gjort av villkoren i taxibranschen, felen vi uppmärksammat i Göran Lambertz bok om Quick, SD:s stöd till alliansen om välfärden och så vidare.

Vi har förlängt Lunchekot och ger där mer tid till uppföljningar, kommentarer och nya vinklar. Vi uppdaterar under dagen kortsändningar samt sajt på ett helt nytt sätt och vi har det senaste halvåret fått mycket uppskattning för hur Studio Ett timme efter timme extrasänt vid stora nyhetshändelser.

En uppmärksammad satsning är också #100 röster där vi i nyheter och program har granskat invandring och integration i Sverige. Tack vare de sociala medierna har över 500 personer berättat om sina erfarenheter av att komma till Sverige som flykting eller anhörig till en flykting. De medverkande har vittnat om vägen till ett ordnat liv i det nya landet. Granskningen hade varit svår, för att inte säga omöjlig, utan dialogen i sociala medier, enkäten på flera språk på vår sajt och samarbetet med Radio Sweden.

Vi har också ett brett uppdrag att informera publiken om det viktigaste som hänt och här ska vi självklart lyfta fram även intressanta nyheter hos andra medier. Vi anstränger oss för att kredda och berätta om ursprunget till nyheten. Sedan kan Knutson självklart ha synpunkter på vad vi väljer att rapportera om. Nyhetsvärdering är vi vana vid att diskutera, inte minst tack vare all den input vi får via just sociala medier.

                                                                      Michael Österlund
                                                                      tf Ekochef och utgivare

Svar:

T f Ekochefens genmäle är bara en enda lång reklamjingel i egen sak. Inte på en enda punkt bemöter Michael Österlund min, för övrigt ganska milda, kritik. En trist attityd från den som är satt att förvalta en av landets viktigaste nyhetsredaktioner, finansierad av skattemedel. Vem ska uppmuntra en kritisk och självkritisk debatt, om inte Ekoredaktionen?

Den 18 maj ringde jag till Ekot och efterlyste bättre följdfrågor på nyheten om KUs förslag om förändrat presstöd. Jag avslutade glatt med att "i övrigt är ni jätteduktiga på allting"! Ekomedarbetaren höll inte med om det, utan suckade som höststormen och sa, ordagrant: "Jag tycker du har helt rätt i din kritik. Ekot är alldeles för dåliga på att följa upp nyheter under dagen. Och vi har för få egna nyheter."

Det vore roligt om medarbetarnas attityd färgade av sig på Ekochefen och inte tvärtom. Det kunde rentav vara klädsamt.

                                                                                      Ulrika Knutson

 

Läs Ulrika Knutsons krönika här.

Fler avsnitt