Gå direkt till textinnehållet

Pandemipanik i medier

Vi har studerat de senaste fyra influensapandemierna i ett forskningsprojekt stött av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Projektet granskar dåtidens förberedelser, riktlinjer och åtgärder i syfte att ge kunskap inför en kommande pandemi. (Publicerades första gången 10 juni. Återpublicerad för att öppna för nya kommentarer, red.)  

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Ett viktigt delprojekt är att undersöka medierapporteringen. Vi har studerat Dagens Nyheter eftersom tidningen har funnits under alla fyra pandemier, vilket ger oss möjlighet att analysera rapporteringen i samma medium över tid. När den nya influensan dök upp ville vi även studera hur en potentiell pandemi bevakades, men den här gången på DN.se. Det är i hög grad samma DN som den tryckta versionen, men ger oss dessutom möjlighet att studera nätjournalistikens specifika villkor.


Under samma tid har vi
följt den information som internationella och nationella myndigheter lagt ut på sina hemsidor. Slutsatsen är att myndigheterna snabbt har fått ut relevant information och att sidorna har uppdaterats minst en gång per dag. Innehållet präglas av faktiska händelser, det aktuella kunskapsläget samt återhållsamhet med prognoser och hotscenarier.
Detta står i bjärt kontrast till pressens rapportering. Det uppskruvade tonläget i mediebevakningen påminner om den skrämselpropaganda som kännetecknade rapporteringen av fågelinfluensan.
Rapporteringen på DN.se består huvudsakligen av hot och skrämsel om antal smittade och geografisk spridning, utan någon som helst kommentar om experters tidigare erfarenheter. Tydligast kommer skrämseln till uttryck i bilder och rubriker, som ofta är dramatiska: "Alla måste förbereda sig omedelbart" (29 april). Bland över hundra artiklar finns endast en handfull som sakligt behandlar experters erfarenheter av pandemier.

Medierna är vår tids största producent och spridare av värderingar och föreställningar. Om medierna återkommande upprepar en osaklig berättelse så kan således vanföreställningar överleva. Ett exempel på detta ser vi när DN.se genomgående väljer att illustrera artiklar om "den nya influensan" med bilder på personer som bär munskydd, trots att myndigheternas hemsidor uttryckligen säger att munskydd inte är något effektivt skydd.
En influensa som sprider sig oberäkneligt och hastigt uppfyller ett stort antal  nyhetsvärderingskriterier. Betraktar man influensarapporteringen utifrån ett medielogiskt perspektiv är det lätt att förstå DN.se:s betoning av oro och hot. Men skriver man, utan skälig orsak, återkommande om nära förestående hot, så bär man också ansvar för de reaktioner som kan uppstå bland läsarna.
Merparten av de artiklar som publicerats är inte till gagn för medborgarens möjligheter att hantera och bedöma situationens risk. Men det finns undantag; framför allt två artiklar (27- och 29 april) som innehåller läsarfrågor om influensan med svar från chefen för vetenskapsredaktionen, Karin Bojs.
I en krönika (10 maj) försvarar Bojs DNs rapportering av den nya influensan.  Försvaret handlar om att DN har gjort samma bedömning som världens smittskyddsmyndigheter och ledande medicinska tidskrifter, det vill säga att vi "står på randen av en pandemi". Frågan är bara vad i den tillgängliga informationen som tidningen har valt att framhäva.

Annons Annons

DN.se har valt att ensidigt ge utrymme åt spekulationer och skräckbilder som förutom att de ger en felaktig bild av situationen, kan bidra till felaktiga åtgärder som i bästa fall är onödiga, i värsta fall farliga. Detta ska ses i ljuset av att DN gör anspråk på att vara den dagstidning som har den mest utvecklade vetenskapsredaktionen.
Det är hög tid att diskutera mediernas sociala ansvar. Vi uppmanar redaktörer och journalister att lita till allmänhetens önskan att bli informerad på ett sakligt sätt vid liknande händelser i framtiden.
Om medierna fortsätter att skapa överdrivna rubriker och sprida desinformation, som väcker oro så kommer den enskilda medborgaren i framtiden att vända sig bort från medierna som informationskälla och till myndigheternas hemsidor som är precis lika lättillgängliga som en nyhets­webbsajt.
Fredrik Elgh
projektledare för "Historiska influensapandemier som kunskapskälla för beredskapsplanering", finansierat av MSB, samt professor i virologi vid Umeå universitet
Karin Ljuslinder
projektdeltagare och universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet
Helena Palmgren
projektdeltagare och överläkare i infektionssjukdomar vid Norrlands universitetssjukhus, Umeå
Asbjørg Westum
projektdeltagare och universitetslektor i nordiska språk vid Umeå universitet

Fler avsnitt
Fler videos