Östen Johansson: Dags för ett oberoende medieråd
Journalistförbundets yrkesetiska nämnd har till uppgift att kritisera övertramp av de yrkesetiska reglerna och ”bedriva och stimulera en yrkesetisk debatt”. Men debatten saknas. Ingen journalist tycks ha kritiserats på flera år. På förbundets hemsida på nätet finns fakta om nämndens arbete, men inget enda litet meddelande om vad nämnden har för sig.
Journalistförbundets yrkesetiska nämnd har till uppgift att kritisera övertramp av de yrkesetiska reglerna och ”bedriva och stimulera en yrkesetisk debatt”. Men debatten saknas. Ingen journalist tycks ha kritiserats på flera år. På förbundets hemsida på nätet finns fakta om nämndens arbete, men inget enda litet meddelande om vad nämnden har för sig.
Inte heller finns det något av den debatt som enligt uppdraget till nämnden ska stimuleras. Inte heller på Journalistens hemsida finns det någon direkt yrkesetisk debatt.
Det sägs i informationen om nämnden att dess ena stora uppgift är att ”initiera, följa och delta i den yrkesetiska debatten inom journalistkåren”. En förklaring till att det inte hörs något från Journalistförbundet är att det yrkesetiska systemet inte längre är i takt med sin samtid. Därför är det angeläget att skapa en ny ordning. Etikövervakningen måste inriktas på att skapa goda, vägledande principer om hur ett sunt och ansvarsfullt journalistiskt arbete ska utföras, för att skapa respekt för journalisternas yrkesverksamhet.
Det som behövs är ett oberoende organ som utses av medieorganisationerna. Ett sådant råd skulle uttala sig principiellt om vad som är god yrkesetik och ha en vägledande roll. Uppgiften att kritisera enskilda journalister i efterhand skulle med fördel ersättas av en livaktig diskussion om etiska förhållningssätt. Dagens ordning – att Journalistförbundet ska stödja sina medlemmar i till exempel tvister med arbetsgivaren och samtidigt övervaka att medlemmarna följer yrkesreglerna – fungerar inte. Den rollen är inte heller bra för Journalistförbundets verksamhet.
En för alla parter bra lösning vore att frigöra Journalistförbundet från ansvaret att övervaka medlemmarna. Med en ny inriktning skulle de viktiga etikfrågorna lyftas till en bredare debatt.
Ett ”Mediernas etiska råd” bör ges i uppdrag att hantera yrkesetiska frågor, textreklamregler och angränsande frågor. Rådet skulle kunna arbeta utan alltför styrande stadgar. Målet är ett aktivt och självständigt organ, med uppgiften att ge vägledning för utformningen av bra yrkesetik för all typ av publicering.
Medierådet bör vara effektivt och till exempel bestå av fem personer, som väljs för en mandatperiod på tre år. De bör fatta eniga beslut eller i vart fall agera så att fyra av dem står bakom ett vägledande beslut. Samlokalisering kan ske med Pressombudsmannen och kostnaderna fördelas mellan mediernas organisationer, det vill säga på motsvarande sätt som för PO-verksamheten. De som bör stå bakom Medierådet är radio- och TV-företagen, Internet-organisationerna, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Publicistklubben och Journalistförbundet.
Invändningar som hittills riktats mot en sådan idé från Sveriges Radio, Sveriges Television och TV4 är inte avgörande. Enligt avtalet med staten ska de granskas av Granskningsnämnden. Men det gäller inte yrkesetiska frågor utan endast om avtalet med staten följs. Något hinder för dessa företag att medverka till ett nytt system finns knappast. Journalistförbundet bör kunna ta initiativet i denna fråga, till exempel i Pressens samarbetsnämnd, som har ansvaret för övriga spelregler.
före detta ordförande, Journalistförbundet; före detta ordförande, Sveriges Tidskrifter; före detta ledamot, Pressens samarbetsnämnd
