Gå direkt till textinnehållet

Miljöjournalistiken har blivit bättre

Anders Wirdheim menar i Journalisten (6/09) att miljöjournalistiken är kvalitetsmässigt undermålig. Årets miljöjournalistpris hade inte ett enda bidrag i slutomgången som behandlade biologisk mångfald. Ett av bidragen - om djurhållning och klimat - visar i stället på den enfaldiga miljödebatt vi har i Sverige.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

I själva verket förhåller sig saken tvärtom. För tre år sedan, 2006, delades det inte ut något pris för Årets miljöjournalist. Juryn ansåg att kvalitet och nytänkande saknades. Sedan dess har, som vi vet, redaktionerna ryckt upp sig. Fler miljöreportage publiceras (läs klimat). Fortfarande är det dock snålt med journalistik om det Wirdheim anser vara undermålig debatt: djurhållningens miljöförstöring.

I många år har det varit svårt att bryta tabut mot att granska dagens industriella animalieproduktion (globalt går 50 miljarder framavlade djur till slakt årligen). Några få debattörer och journalister har stretat på i motvind. Rapporten Livestock’s Long Shadow (2006) från FNs jordbruksråd FAO innebar ett genombrott.
Rapporten bekräftade de fakta som varit nästan omöjliga att nå ut med i medierna.
Vad hade rapporten att säga om den globala djurhållningen? Frågan som skulle vara lika med enfaldig miljöjournalistik? I korthet: djurhållningen är en av de ledande orsakerna bakom de  antropogena växthusgasutsläppen (18 procent av de totala koldioxidekvivalenterna). Den bidrar stort till erosion, avskogning, färskvattenföroreningar och vattenåtgång. Och den utgör en av de största orsakerna till minskningen av den biologiska mångfalden.
Snarare än att endast klaga på miljöjournalistiken borde vi alltså glädjas åt steg i rätt riktning.

Åtminstone ett reportage i slutomgången för miljöjournalistpriset tog upp djurhållningen – låt vara ur ett snävt klimatperspektiv.
Frågan kvarstår varför miljöjournalistiken inte fokuserar på djurhållningens förödande inverkan på så många områden. Varför man inte håller mer än en boll i luften samtidigt. Med pandemivarning runt hörnet blir saken akut: det är från djurindustrierna källan kommer. Medan exempelvis brittiska Times och Guardian gjort kopplingen återstår belysningen i svenska medier.
Lisa Gålmark
skribent och författare

Annons Annons
Fler videos
Fler avsnitt