Gå direkt till textinnehållet

Mats Klockljung: Programmet Insider svek medverkande

I somras kontaktades jag av en producent på TV3s Insider. Hon hade läst en kritisk debattartikel som jag skrivit i Journalisten (16/06), om mediernas yrvakna rapportering kring fallet Bobby. Nu sökte Insider personer som öppet ville berätta om hur de under barndomen misshandlats i sina familjer. Personer som kunde visa sina ansikten ”eftersom de inte enbart ska ses som offer”.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

I somras kontaktades jag av en producent på TV3s Insider. Hon hade läst en kritisk debattartikel som jag skrivit i Journalisten (16/06), om mediernas yrvakna rapportering kring fallet Bobby.

Nu sökte Insider personer som öppet ville berätta om hur de under barndomen misshandlats i sina familjer. Personer som kunde visa sina ansikten ”eftersom de inte enbart ska ses som offer”.

Programmet skulle visa hur familjesituationen är för många barn och ”ta fram problemet i dagens ljus”, som producenten uttryckte saken. Kunde jag hjälpa till?

Jag tänkte genast på A, en kvinna vars uppväxt präglades av adoptivpappans övergrepp med inslag av tortyr. Hon föreläser nu om sin stulna barndom, inte minst för att visa barn och ungdomar som är i samma situation att det finns en väg vidare.

Jag förmedlade kontakten. Därefter hörde jag inte av Insider.

När jag träffade A i början av september kom hon tillsammans med B, en man som Insider också kontaktat. Både A och B har fått sina gärningsmän fällda och även B föreläser om sina erfarenheter.

Vad de berättade för mig om Insiders metoder var skakande.

A trodde att hon var den enda som filmades. Detsamma trodde B. Båda hade förmåtts att skildra sina upplevelser med alla detaljer.

För dem – som på en sekund kan föras tillbaka till sina barndomstrauman av en doft av hårvatten eller ett tonfall – var denna erfarenhet mer upprivande än de kunnat föreställa sig. På föreläsningarna kontrollerar de situationen, långt bort från de platser där övergreppen skedde.

Men för Insider var ord inte nog. A ombads visa fotografier på sig själv från tiden före och under övergreppen, från glad och öppen till stel och sluten, bilder som hon aldrig annars förmår titta på.

Den reporter som följde B förklarade att inslaget med honom skulle bli ”väldigt känslosamt och konkret. Ju mer autentiskt, desto fler engagerar det och desto fler kommer att titta”.

Reportern bad därför B att ta teamet till det hus där han hade växt upp. Där filmades han utanför fönstret till det sovrum som i praktiken varit en tortyrkammare, en plats han inte besökt under sitt vuxna liv.

Hela tiden fick A och B – var och en på sitt håll och av olika reportrar – försäkringar om att de var fantastiskt modiga. Allt var mycket emotionellt. Både reportern och fotografen som filmade A grät öppet.

Och när B tog fram ett inspelat TV-inslag, där han diskuterar med en advokat som försvarar fäder misstänkta för övergrepp på sina barn, kramade reportern om honom och sa: ”Det är just de här människorna vi vill komma åt”.

Programmet, försäkrade Insiders redaktion, skulle sändas i augusti eller september ”och du ska vara med”.

Överenskommelser ingicks om att båda, fortfarande utan att känna till den andras inblandning, antingen skulle få se materialet eller läsa manus före sändning och att rättigheterna till materialet tillhörde Strix. B ombads också att vara tillgänglig under sommaren för eventuella kompletteringar. Men redaktionen hörde inte av sig.

I augusti får B ett mejl från reportern med ”lite tråkiga nyheter”. Producenten och redaktören har gjort ”andra prioriteringar” och ”materialet har lagts på is… Hoppas att du inte är alltför besviken.”

A får beskedet att projektet är inställt först när hon själv ringer ”sin” reporter och frågar varför hennes bilder inte skickats tillbaka: ”Jag har inte förmått mig att ringa dig före semestern, eftersom jag blev så bedrövad av att programmet inte skulle sändas”, svarade reportern.

Kvar på Insiders redaktion finns nu material där människor med namn och bild blottar sig, i tron att de gör en insats för utsatta barn. Ett material som Strix alltså äger rätten till, fritt att använda i vilket sammanhang och i vilket land som Strix önskar.

Att programmet ställdes in beror, enligt vad Bs reporter berättade, på att Insiders redaktion inte fick okej från ledningen att med dold kamera filma en advokat som försvarar fäder, anklagade för övergrepp. För övrigt just den advokat som B debatterar med på det bandade TV-inslaget.

När A och B anklagade redaktionen för svek och krävde att få materialet och därmed sina liv tillbaka, blev de i sin tur anklagade för att ”gå över gränsen”.

Frågan är vilken gräns som Insiders redaktion är beredd att överträda nästa gång?

journalist vid Lärarförbundet

Fler avsnitt
Fler videos