Män och borgerliga politiker dominerar DN- debatt

Undersökningen visar att sju av tio debattörer på sidan är män. Bland de artiklar som är skrivna av politiker kommer två tredjedelar från borgerliga partier. Med en ny redaktör för debattsidan har tidningen ett guldläge att förändra sin slappa inställning till jämställdhet och mångfald genom att ge kvinnor lika stort utrymme som män och skapa en jämnare fördelning mellan de politiska blocken.

Vad som sägs på DN-debatt får effekter i samhället. Över 3 300 nyhetsartiklar från andra medier än Dagens Nyheter själva, som publicerats på nätet under ett år, hänvisar till eller citerar DN-debatt. Under förra riksdagsåret gjordes citeringar av eller hänvisningar till DN-debatt i cirka 50 motionstexter eller debatter i riksdagens kammare. Åsikter som framförs på DN-debatt skapar alltså ringar på vattnet och påverkar nyhetsrapportering och politiskt beslutsfattande. Detta borde rimligtvis innebära att DN-debatt tar sitt ansvar och låter en mångfald av olika intressen komma till tals, men så är inte fallet.

I en dagsfärsk granskning av samtliga artiklar på DN-debatt det senaste året, som genomförts på uppdrag av Agenda PR inom ramen för en uppsats vid Uppsala universitet, visar vi att sju av tio debattörer på DN-debatt är män. Männen är i majoritet inom i stort sett samtliga ämnen som debatteras. Inom ämnena energi och industri upptar de mer än 90 procent av utrymmet. Män upptar även mer än 80 procent av utrymmet inom ämnena miljö, ekonomi och finans, författning och demokrati samt försvar. Kvinnor är i majoritet i ett fåtal ämnen, till exempel då debatten behandlar stadsplanering och bostäder samt folkrörelser och jämställdhet, där över två tredjedelar av utrymmet upptas av kvinnor.

När DN-debatt väljer att i större utsträckning publicera mäns artiklar än kvinnors så finns en risk att nyhetsrapportering i andra medier och beslutsfattande blir präglade av mäns åsikter. Mäns dominans på DN-debatt kan också bidra till en negativ spiral, där mäns tillgång till utrymme för att visa ledarskapsegenskaper och debattfärdigheter leder till att fler identifierar män som goda ledare och debattörer. Detta i sin tur leder till att män får lättare att erövra positioner som ledande företrädare och debattörer, och ett nytt varv i den negativa spiralen kan påbörjas. Trots att DNs debattredaktion verkar ha en passiv inställning till jämställdhet har det skett en positiv utveckling sedan 1989 då den senaste större kvantitativa granskningen av DN-debatt genomfördes. Men det går långsamt; om förändringen fortsätter i samma takt som de senaste tjugo åren kommer DN-debatt att ha lika många kvinnor som män på debattutrymmet först år 2049.

På samma sätt som det råder ojämställdhet mellan könen på DN-debatt råder också en ojämlikhet mellan de olika partiernas utrymme. Var tredje artikelförfattare är en politiker och bland de politiska företrädarna har de borgerliga partierna dubbelt så mycket utrymme som de rödgröna partierna. Nästa år är det val till kommun, riksdag och landsting och ju närmare valet vi kommer desto viktigare blir det för partierna att få medialt utrymme att kommunicera sina budskap. Men hur ska väljarna kunna värdera informationen från de olika partierna på ett bra sätt om majoritetspartierna ges dubbelt så mycket utrymme som oppositionspartierna på Sveriges viktigaste debattsida? En skev fördelning mellan de politiska blocken vad gäller utrymme för debatt blir därför särskilt bekymmersam under valår.

När det råder en uppenbart skev fördelning mellan män och kvinnor och mellan det blå och det rödgröna politiska laget, så krävs konkret agerande från debattredaktören. Vi är till exempel fyra män som skriver under denna artikel, det borde inte vara svårare än att redaktören för denna sida inom några dagar låter lika många kvinnor komma till tals. Om en regeringsföreträdare debatterar en vecka kan en redaktör uppmana en oppositionspolitiker att lämna ett bidrag till nästa vecka.

Den nya debattredaktören Bo G Andersson är den som snabbast kan genomföra en positiv förändring av DN-debatt. Därför hoppas vi att han tar till sig av materialet i vår granskning, sätter ned foten och bestämmer sig – hälften av alla artiklar ska komma från kvinnor, och artiklar undertecknade av politiker ska under valåret vara jämnt fördelade mellan de politiska blocken.

                                                                   Tobias Smedberg och Lars Jonsson

                                                                                       grundare till Agenda PR
                                                                          Anders Utbult och Niels Selling

                                                             statsvetarstudenter Uppsala universitet