Filmcensuren försvinner, mer återstår att göra

16 juni, 2010

Innan riksdagen går på sommaruppehåll ska vuxencensuren av film ha gått i graven.

Även om censuren som regel brukar lida nederlag i tvekamp med dem den riktas mot och vuxencensuren nu avskaffas finns mer att se över.

Biofilmen oroade myndigheterna, kyrkan och politikerna. Bild och ljud i kombination kunde sätta sinnen i rörelse. I synnerhet gällde det de unga vars sedliga fostran var i fara. Alltså censur precis som på 1400-talet när tryckkonsten kom till Sverige.

Förhandsgranskningen av skrifter, utom för de med religiöst innehåll, avskaffades 1766 men för film infördes den 1911. Sedan dess har censorerna, på senare år motvilligt, hållit ett öga på all film som ska visas offentligt. Den som vill få en konkret bild av hur censuren organiseras behöver inte gå till gamla DDR-lagar utan kan studera nu gällande svensk lagstiftning. Med central registrering av alla som visar eller hyr ut filmer och en myndighet, Biografbyrån, med tillsyningsmän över hela landet, med befogenhet att göra razzior i butiker och lagerlokaler och rätt att beslagta misstänkt material skulle samhället hållas rent på det som betraktades som olagligt.

Filmcensuren har varit seglivad men från årsskiftet upphör den för vuxna. Däremot består förhandsgranskningen av filmer som är tänkta att visas för barn.

Utöver barncensuren finns flera bestämmelser som innebär att de grundläggande principerna om förbud mot förhandsgranskning, hindrande åtgärder och etableringsfriheten kan upphävas.

  •  Enligt grundlagarnas tanke ska endast brottsliga yttranden lagföras. Den som upprepar sådana yttranden ska upprepade gånger åtalas och dömas. Men när det gäller närradio kan den som fälls få tillståndet indraget och förbjudas bedriva sändningar i upp till fem år. Förhållningssättet är främmande för grundprinciperna i yttrandefrihetsrätten eftersom ju ingen vet om de yttranden som därmed aldrig kommer att sändas är brottsliga eller inte. Det är inte långsökt att tala om en form av yrkesförbud och censur. Tankarna löper osökt till Karl XIV Johans indragningsmakt under första halvan av 1800-talet.
  •  På motsvarande sätt kan en periodisk skrift, till exempel en dagstidning eller en tidskrift, bli av med sitt utgivningsbevis när Sverige är i krig. Om en tidning döms för att ha brutit mot något av de särskilda tryckfrihetsbrott som finns i grundlagen, till exempel offentliggörande av hemliga uppgifter, kan utgivningen förbjudas i sex månader.

Utöver dessa direkta möjligheter i grundlagen att införa censur öppnar den för inskränkningar av innehållet i etern, till exempel TV4, SVT och SR.

Sändningstillstånden innehåller mängder med detaljkrav till exempel på opartiskhet, saklighet, oberoende, granskning, mångfald, stärkande av den nordiska kulturgemenskapen etc. Lägg därtill att till exempel Sveriges Radio är skyldigt att sända meddelen från en myndighet som kräver det om uppgifterna är av vikt för allmänheten.

Dessa villkor strider mot grundlagens andemening om frihet från statlig inblandning, däremot inte mot lagens bokstav eftersom det finns en bestämmelse om att "villkor" får ställas för sändningar i etern. En öppning som möjliggör för en regering att även politiskt styra innehållet i sändningarna.

Det har också visat sig att det finns luckor i lagen som möjliggör för allmänna organ att stoppa spridningen av till exempel valinformation till hushållen. Frågan kan också ställas om det behövs ett lagstadgat skydd för spridning av yttranden via internet.

Konspiratorisk? Skulle jag vara konspiratorisk? Javisst. Självklart eftersom vi sett förr hur trängda regeringar letat, hittat och använt halmstrån i grundlagarna för att tysta oppositionen när utländska makter tryckt på.

Även om censuren som regel brukar lida nederlag i tvekamp med dem den riktas mot och vuxencensuren nu avskaffas finns mer att se över.

Nils Funcke

Kommentarer

Det finns 1 kommentar på sidan.


Kommentera
Inlagt av Iggy Drougge mån, 2011-12-19 22:19

När staten tar sin hand från censuren tas den över av industrin. Och industrins självreglering är i regel betydligt strängare än biografbyråers. Ta till exempel dataspel, som regleras av paneuropeiska industriorgan som ska tillfredsställa moraltanter från Tessaloniki till Haparanda, eller nätmedier, som granskas av anonyma avdelningar på storföretag för att filtrera ut det som kan vara stötande för den ena eller andra religiösa minoriteten. Den tidigare självregleringen inom Hollywood och seriebranschen är också avskräckande exempel.

Grodor

Fler grodor

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Senaste numret

Prenumerera

Journalisten
på Youtube

Direktlänk till Youtube

Under denna rubrik kommer Journalisten att lägga upp intressanta debatter och skeenden i rörlig form.

Här är den första filmen: Hur självständig är och ska en fackförbundstidning vara från sitt förbund? Frågan är ständigt aktuell. Här har Journalisten lagt upp en debatt som hölls på fackförbundspressens dag i april. Medverkande är Susanna Lindell, chefredaktör för Kollega, Johanna Kronlid, chefredaktör för Arbetet, Liv Bäckström, chefredaktör för Kommunalarbetaren, Jonas Nordling, ordförande i Journalistförbundet, Tobias Baudin, vice ordförande i LO, Louise Gerdemo Holmgren, presschef på Unionen och Torbjörn Bredin, kanslichef på TCO.  Debatten modereras av Journalistens chefredaktör Helena Giertta

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies