Gå direkt till textinnehållet

Ekot slog rekord i Stockholmsfixering

Jag irriteras ofta av Ekoredaktionens ointresse för vad som händer utanför Stockholms stadsgräns. Det finns för det mesta ett omfattande blodfattigt siffermaterial att sätta tänderna i, eller en minister/generaldirektör/överåklagare/utredare att intervjua per telefon, som är mer intressant än allt annat som händer i resten av landet.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Men den femte december kunde jag inte låta bli att skratta. Huvudstadsfixeringen nådde nya höjder, som till och med slog den parodiska punktbevakningen av trängselskatteförsöket, som den gången tycktes sysselsätta stora delar av Sveriges största nyhetsredaktion i flera dagar. I alla fall lät det så i radio.

Men på morgonen den femte december rapporterar Ekot om ny statistik från Glesbygdsverket, som berättar att 1 300 matbutiker lagts ner i Sverige de senaste tio åren. Det betyder förstås att många människor i glesbygden hamnat längre och längre från närmaste livsmedelsaffär.

Ekot beger sig då till Sundbyberg, Sveriges till ytan allra minsta kommun, strax utanför Stockholm. Av kartan att döma är det som längst fyra kilometer fågelvägen inom Sundbybergs kommungräns, och det kan följaktligen inte vara längre än så till en matbutik för någon av de 34 500 invånarna.

Annons Annons

Men Ekot hittar berörda, bland annat en man som just handlat mat i sin lokala matbutik i Sundbyberg utanför Stockholm påverkas av nedläggningarna.

– Jag går med käpp och behöver ha matbutikerna nära till hands. Jag är i alla fall 91 år och borde kunna få ha litet närmare till butiken, säger han.

En kvinna intervjuas också utanför samma butik. Hon berättar att problemet är värst när hon bor på landet på somrarna.

– Det finns en affär och det är en och en halv mil dit. Till den andra är det fem mil, säger hon.

Men roligast är ändå det sista citatet, från en man som tycker att det är dåligt med nedläggningar. Men han ser det positiva i det också.

– Istället för att gå en kortare sträcka, så blir jag tvungen att gå mycket, mycket längre, säger Karl Igidius i Sundbyberg.

Jag sitter och fnissar i Borås, men frågan är hur skrattretande det här är för de människor som Ekots inslag borde ha handlat om?

Nicklas Malmberg

Sveriges Radio, Sjuhärad

Fler avsnitt
Fler videos