Allsvenska lag stänger ute sportjournalister

Trots den förhållandevis dåliga kvaliteten växer intresset för allsvenskan varje år. Publiksiffrorna ökar, TV sänder fler matcher, sporttidningarna blir tjockare och på nätet debatterar supportrarna.

Alla gläds åt utvecklingen; klubbarna får bättre ekonomier, organisationerna blir större och fortsätter framgångssagan. Kanske även kvaliteten på planen förbättras. I fjol omsatte klubbarna för första gången över en miljard kronor totalt (1 011 miljoner).

Men i kölvattnet av det ökande intresset och professionaliseringen har en lus smugit sig in i allsvenskans kofta.

Annons

För fyra år sedan skrev jag här i Journalisten om hur häpnadsväckande dåligt den svenska landslagsledningen bemötte journalister som bevakade fotbollslandslaget. Efter en två år lång debatt som kulminerade sommaren 2006 i samband med fotbolls-VM i Tyskland ändrade landslagsledningen sina rutiner på flera sätt. Numera är förhållandena acceptabla, om än inte optimala.

Nu är ett antal allsvenska föreningar på väg att göra om landslagets misstag.

Om man börjar med de positiva exemplen bland storklubbarna står regerande mästarna IFK Göteborg samt fjolårsmästarna Elfsborg i en klass för sig. Vi talar här om framgångsrika lag med landslagsstjärnor och växande supporterskaror och ett allt intensivare medietryck vars företrädare ändå inte ändrat sin attityd till medierna. Det är fortfarande öppna omklädningsrum efter matcherna, och det är inte svårare att nå Anders Svensson med ett 70-tal landskamper än det var att få tag på ”Bebben” på hans tid. Kanske till och med lättare, Anders har ju mobiltelefon.

Problemet är att IFK Göteborg och Elfsborg snart står ensamma bland storklubbarna med ett öppet förhållningssätt till medierna.
Malmö FF, AIK, Helsingborg, Djurgården och Hammarby tar fler och fler steg i riktning att försvåra för journalister som försöker göra sitt jobb.

Några exempel:

• Inför varje säsong delas en medieguide ut till landets fotbollsjournalister med mobiltelefonnummer till spelarna. Men sedan ett par år lämnar Malmö, Hammarby och AIK inte ut ett enda nummer. Djurgården och Helsingborg lämnar endast ut nummer till delar av truppen.
• För att komma i kontakt med spelare i Malmö hänvisas vi till kansliet. Ett kansli som stänger klockan 18.00!
• Andra klubbar hänvisar till sina presschefer men när en kollega ringde en presschef häromkvällen (klockan 19.00) för att få numret till en målvakt tyckte presschefen dels att det var för sent, dels ville han veta vad det skulle ställas för frågor.
• Allt fler föreningar stänger igen sina omklädningsrum efter match, och det kan väl accepteras – vi kan vänta utanför. Men då får inte spelarna smita ut bakvägen, vilket har hänt.
• AIK låter oss inte ens vänta utanför omklädningsrummet, vi är förvisade till en trång gång i Råsundas kulvert där vi trängs bakom ett rep under vad många anser ovärdiga arbetsförhållanden. AIK försvarar förändringen med att det handlar om spelarnas säkerhet men när jag ringde BRÅ låg antalet anmälningar om journalistattacker mot fotbollsspelare på noll även per 2007.
• Telefonnummer till elitdomarna har också strukits.

Jag antar att de utpekade föreningarna försvarar sig med att man vill undvika spekulativa artiklar – det brukar de göra – men sedan när blev slutenhet och inte dialog ett vapen mot spekulationer?

De kanske också försvarar sig med att spelarna inte kan fokusera på sin fotboll om de måste svara i sin mobiltelefon hela tiden, men hur många telefonsamtal skulle Bajens Fadi Malke få per säsong med öppet nummer? Tre? Det har han lön att orka med. 

Frågan man måste ställa sig är varför ett växande antal föreningar aktivt motarbetar och försvårar för landets fotbollsjournalister, samma journalister som föreningarna ofta tackar för att vi hjälper till att hålla intresset för en av Europas sämsta ligor vid liv.

Det enda svar jag kan se är att flera av klubbarnas direktörer och presschefer saknar såväl grundläggande kunskap som utbildning och erfarenhet kring medierelationer. Det är hög tid att börja utvecklas på det området också.