Aggressiv moteld väntar granskande journalistik
Jag är överens med Jesper Bengtsson om att journalister och mediechefer har ett ansvar för att ge en bred bild av verkligheten. Det är också vad vi på SN har försökt att göra i fråga om arvodesaffären inom Landstinget Sörmland.
Det här har varit en långdragen politisk affär, som vi och andra sörmländska medier har bevakat sedan 2009. Vår granskning kulminerade i augusti 2010 med avslöjanden om hemliga arvodesuppgörelse och skenande politikerkostnader, vilket ledde till att dåvarande finanslandstingsrådet avgick.
Vi har alltid gett landstingsledningen möjlighet att besvara den kritik som riktats mot dem från olika håll, och de ansvariga har heller inte kunnat peka på några sakfel i vår rapportering. Däremot upplever jag att debatten om SN:s roll i arvodesaffären har börjat leva sitt eget liv och att många av de debattörer som nu höjer sina röster inte läst ens en bråkdel av det vi har publicerat.
Ett talande exempel är den konsultrapport som den nuvarande landstingsledningen lät ligga till grund för sitt beslut att retroaktivt godkänna de hemliga arvodesuppgörelserna. Både landstinget och utomstående debattörer har hävdat att vi gett läsarna en felaktig bild av rapporten. Sanningen är att vi direkt lade ut hela rapporten på nätet så att alla själva kunde bilda sig en egen uppfattnig om innehållet.
Somliga av de budskap som politikerna velat sända har i efterhand svalts som sanningar av de medier och debattörer som nu vill utpeka oss som kampanjjournalister. Tyvärr går även Jesper Bengtsson delvis i den fällan när han skriver att landstinget (skattebetalarna) inte förlorat pengar på de hemliga arvodena. Faktum är att kostnaderna för politiken ökade med åtta miljoner, eller 36 procent, mellan 2006 och 2010 – just under de år då de hemliga arvodesuppgörelserna gjordes.
En annan myt som nu sprids och förvanskas som genom en visklek är att det skulle röra sig om orimligt många publiceringar. Orsaken till att vi skrivit så mycket om arvodesaffären är att förra landstingsledningen gång på gång drog igång stora dementikampanjer mot våra avslöjanden. Det ledde till nya publiceringar och avslöjanden.
Efter att den nya majoriteten tillträdde vid årsskiftet har de flesta publiceringarna rört händelser i kölvattnet av affären: politiker som velat men inte fått betala tillbaka sina arvoden, revisorskritik mot hanteringen av arvodena, demonstrationerna utanför landstingshuset, och att landstingsledningens anlitat en PR-konsult för att vända allmänhetens uppfattning.
Men vi har också haft nya avslöjanden, som visar att det är viktigt att fortsätta bevaka hanteringen av arvoden till politiker och löner åt chefstjänstemännen.
Relevant eller inte att rapportera om? Vi har tyckt det.
Den hätska stämning som tidvis rått under demonstrationerna utanför landstingshuset bekymrar mig däremot precis lika mycket som det bekymrar Jesper Bengtsson. Vi vill absolut inte demonisera några politiker utan sakligt granska det som hänt. Därför valde vi att genast efter den mest upprörda demonstrationen ge landstingsstyrelsens ordförande Åsa Kullgren (S) möjlighet att i en helsidesintervju ge sin personliga bild av det som hänt och av sina drivkrafter inom politiken.
Vi gav henne också möjlighet att i en direktsänd intervju på vår webb svara på frågor från våra reportrar och läsare. Hon tackade nej till den möjligheten, vilket jag beklagar.
Jag anser inte att vi i vår rapportering har haft ett partiskt förhållningssätt. Men, som Jesper Bengtsson också påpekar, är det alltid klokt att vara självkritisk. Medier har makt och måste vara försiktiga med den. Vi har därför lagt ut alla nyhetsartiklar som vi har publicerat i ämnet på nätet så att alla kan bilda sig en egen uppfattning om affären och om vår publicistik. Vi har också tagit kontakt med fem journalistutbildningar och bjudit in dem att granska SN:s journalistik om arvodesaffären.
En sådan granskning är förstås extra intressant eftersom explosionen av sociala medier förändrat villkoren för den traditionella journalistiken. Jag gissar att många grävande journalister i framtiden kommer att mötas av aggressiv moteld från politiker och andra makthavare som väljer att anlita PR-konsulter för att stoppa fortsatt granskning.
