Debatt

DN.se svarar om svininfluensan

28 augusti 2009

Fyra forskare vid Umeå universitet går under rubriken ”Pandemipanik i medier” (Journalisten 11/6 2009) till generalangrepp mot DN.se:s bevakning av svininfluensan. De har studerat perioden 25 april till 5 maj 2009, då de första sjukdomsfallen upptäcktes i Mexiko och smittan började spridas.

”Rapporteringen på DN.se består huvudsakligen av hot och skrämsel”, skriver de. ”DN.se har valt att ensidigt ge utrymme åt spekulationer och skräckbilder”, hävdar forskarna. ”Bland över hundra artiklar finns endast en handfull som sakligt behandlar experters erfarenheter av pandemier.”

Några få ljusglimtar i vår rapportering återges, men totalbetyget är ett kraftfullt underkännande. Så nedgörande kritik från representanter från forskarsamhället bör givetvis tas på allvar. När jag nu i efterhand går igenom vad vi skrivit måste jag dock konstatera att en annan bild träder fram.

Jag räknar till drygt 50 publicerade artiklar under perioden (inte över 100 som forskarna skriver). Dagens Nyheter hade en egen medarbetare på plats i Mexiko City när rapporterna om smittan började komma in. DN.se kunde därför bättre än många andra svenska medier beskriva de mått och steg som togs för att dämpa virusspridningen.

Vi har återkommande rapporterat om de ställningstaganden som experterna vid FN-organet WHO gjort. DN.se har berättat om insatserna som olika länders smittskyddsmyndigheter vidtagit. Vi har skrivit om hur smittan sprids – och om hur den inte sprids. Karin Bojs, chef för DN:s vetenskapsredaktion, har i flera artiklar, i en fråga och svar-artikel och en chatt rett ut begreppen och svarat på läsarnas många berättigade frågor.

Har vi gjort ett sämre eller ett bättre jobb än andra mediesajter, svenska och internationella? Någon sådan genomlysning gör inte Umeåforskarna. Ändå dömer de svepande ut DN.se:s rapportering som ”desinformation”.

Dessa forskare säger sig vilja ”diskutera mediernas sociala ansvar” vid influensapandemier. För detta ändamål har de utverkat statligt stöd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett resultat av projektet är denna debattartikel späckad av raljanta formuleringar och tvärsäkra fördömanden. Några konkreta exempel eller någon mer djupgående analys anser sig forskarna inte behöva presentera.

Kunde vi på DN.se ha gjort ett ännu bättre jobb de där första dagarna då svininfluensan spreds? Säkert, det går alltid att vara ett snäpp vassare. Skrev vi för mycket om svininfluensan? Eller har vi skrivit för lite? Har vi övervärderat denna risk i förhållande till andra risker? Har vi träffat rätt i rubriksättning och vinkling?

Min bedömning är att vi i ett intensivt nyhetsflöde trots allt höll en rimlig balans. Jag deltar gärna i diskussioner om hur vi agerade i detta specifika fall men också mer allmänt om hur medier bör förhålla sig i uppseglande kriser och vid snabba nyhetsförlopp, om medielogikens effekter och om hur vi tillvaratar läsarnas krav på saklig och nyanserad nyhetsrapportering.

Det är en levande diskussion som förs i det dagliga arbetet på en redaktion och som jag gärna deltar i också utanför tidningshusets väggar. Men för att ett sådant samtal ska bli meningsfullt fordras ett minimum av intellektuell hederlighet av dem som gör anspråk på att delta.

Charlotta Friborg

Redaktionschef för DN.se

Tipsa en vän

Kommentera [4]

  1. Jonathan Bergman | 31 aug 2009, 16:26 #

    När det inte går att starta ett regelrätt krig i Sverige eller i Europa måste kapitalismen ta till nya grepp. Det nya greppet är svininfluensan där många kommer dö av rädslan för att bli drabbade och därmed springer majoriteten av Sveriges befolkning för att få sin rädsla bekräftad. De blir vaccinerade. Vad händer efter att de blivit vaccinerade? De kommer inte dö av influensan utan av vaccinet och då kommer de som tjänar på att människor inte får veta vad som sprutas in i dem, säga att vi har förvisso fått tjäna pengar och vi hade inte en aning om att det skulle bli så här. De kommer att gå fria.

  2. Lill Eriksson | 8 sep 2009, 16:17 #

    Läste en annan nyans av det hela hos SuntLiv.nu, 090908:

    “Fakta: Hur farlig är den nya influensan?

    • Sverige har hittills (1 september 2009) haft drygt 900 bekräftade fall, varav sex allvarliga och ett dödsfall.

    • Om Sverige drabbas på samma sätt som exempelvis Nya Zeeland, där epidemin haft sin första topp, skulle det innebära drygt 200 dödsfall och 800 personer som kräver intensivvård. Den siffran förutsätter dock att vaccinationskampanjen inte hinner sätta igång. I annat fall blir effekten lindrigare.

    • 1.000–2.000 personer dör varje år i Sverige av den vanliga säsongsinfluensan.

    • Enligt WHO hade cirka 182.000 personer drabbats av den nya influensan i augusti, varav 1.700 personer dött. Det motsvarar en dödlighet på under en procent av de bekräftade fallen.

    • Betydligt fler blir sjuka än de fall som bekräftas. Det minskar den egentliga dödligheten. I USA beräknar man att minst en miljon människor (augusti 2009) haft den nya influensan. Cirka 1.200 har avlidit där, vilket gör den verkliga dödligheten till runt en promille av de insjuknade.”

    Lill Eriksson
    Chefredaktör eventnews.se

  3. Lasse Franck | 15 sep 2009, 09:56 #

    Visst går massmedia läkemedelsföretagens ärenden.
    Jag hade influensan i augusti och kunde konstatera att den totala konvalescenstiden var fem dagar. Och att jag inte var närmare döden än vid något annat virusburet sjukdomstillfälle. Och därmed – ännu en gång – att tidningarna är fulla av skit. Varför alla dessa skriverier om en helt vanlig jävla influensa? Och varför domedagstonen, panikskapandet, LARMEN? Totalt obefogade påhitt. Återigen.
    lassefranck.blogspot…

  4. Linus Bergström, J. studerande | 30 sep 2009, 16:42 #

    “Varför alla dessa skriverier om en helt vanlig jävla influensa?”
    Det är en väldigt bra fråga, med ett något skrämmande svar.
    Det är en nyhet som har ett relativt kort och ständigt nyhetsflöde, alltså går det att göra konstanta uppföljningar om “den nya influensans framfart i Europa, småtorp” osv.
    Den har också ett väldigt medieriktigt namn, “svininfluensa” låter många gånger farligare än “fläsksnuva”, som en expert nyligen yttryckte sig i P3.

    Jämför detta med multiresistenta bakterier, MRSA, som skördade många gånger fler offer under den period som hysterin och medieexponeringen av den nya influensan var som tätast och mest hätsk.
    Men MRSA är ett fenomen som utvecklar sig över flera långa år och har därför inte samma slagkraft som den nya influensan, den är helt enkelt inte lika medieriktig.

    Jag fasar för att alla de journalister som har bevakat svininfluensans utveckling rider på en mekanisk häst som allmänheten kontinuerligt trycker in slantar i; allt för att få känna lite typisk “lagom” svensk skräck inför den fasansfulla SVININFLUENSAN.

    Men nu när alla möjliga vinklar på svininfluensan är använda både en och två gånger så kanske vi kan få lite grävande folk som undersöker hur vi, i lilla Sverige, spärrar in och totalisolerar människor som är smittade med MRSA? En hysteri liknande den som världen hyste runt AIDS/HIV där man planerade för smittade att leva i små isolerade communities a lá Karl Marx.

    Kanske inte MRSA får ett mittuppslag varje dag i sann Anna Anka anda, men ett par djuplodande artiklar några gånger i kvartalet är det minsta vi kan göra för att hålla vår arbetsgivare allmänheten informerad och uppdaterad om ett reellt hot.

Kommentarer är stängda för denna artikel.