Journalisten reder ut länkning

9 januari, 2013

”Länkning är ett ofog”, sade Utgivarnas VD Jeanette Gustafsdotter och orsakade en storm i sociala medier. Men vad gäller saken egentligen? Är länkning ens lagligt? Journalisten reder ut juridiken.

Vår artikel om det nya lagförslaget i Tyskland, där Utgivarnas VD Jeanette Gustafsdotter kallar länkning för ett ”ofog” orsakade viss uppståndelse i sociala medier. Artikeln har blivit flitigt läst, citerad och kommenterad. De flesta kommentarerna på vår sajt är likalydande och negativa till uttalandet.

Vi följde upp artikeln med ytterligare en intervju med Jeanette Gustafsdotter där hon fick utveckla resonemanget.

Av de kommentarer och mejl som inkommit kan man dra slutsatsen att inte alla hänger med i resonemanget. Är länkning tillåtet? Är all länkning tillåtet? Varför anser både Utgivarna och Journalistförbundet att länkning är problematisk?

Om nu inte tidningarna vill att deras artiklar ska indexeras av sökmotorer så finns det en jätteenkel teknisk lösning. Vad är problemet? Varför har det över huvud taget blivit en juridisk fråga?

Så vi får väl försöka reda ut det hele.

Många av de som har hört av sig har inte hela den historiska bakgrunden klar för sig. Så vi får börja i den änden.

Dagspressen har i 15 års tid satsat stenhårt på att tjäna pengar på internetannonsering. Det var, som de såg det, framtidshoppet för branschen. Därför öppnade medieföretagen upp sina sajter och började lägga ut artiklar gratis, för att dra trafik. Man lät alla som ville länka till artiklarna, och man ville gärna ha länkningar till sajten, för att öka trafiken, för att kunna locka annonsörer.

Problemet är att medieföretagen inte haft en chans mot teknikbolagen i konkurrensen om annonserna på nätet. Intäkterna för annonser på nätet utgör ett par procent av de totala intäkterna för en vanlig morgontidning, samtidigt som internetannonseringen i Sverige utgör över 20 procent av de totala medieinvesteringarna i reklam och annonser (6,4 miljarder kronor av 32 miljarder kronor 2011 enligt IRM).

Särskilt tuff är konkurrensen på de lokala annonsmarknaderna. De mindre regionaltidningarna har helt enkelt inte resurser att ta upp kampen med Google.

Google tjänar stora pengar på att länka till upphovsrättskyddat nyhetsmaterial. Tidningsbranschen känner sig helt enkelt snuvad på konfekten. I Tyskland har branschen lobbat intensivt och nu ligger alltså ett lagförslag som om det blir verklighet kommer att tvinga teknikbolagen att betala en licensavgift till medieföretagen – för själva länkandet.

Dagspressen vill alltså fortfarande ha trafiken – och Googleindexeringen. De vill inte förlora de nätintäkter som de faktiskt lyckats skaffa. Men de vill få en del av vinsterna Google gör på annonsförsäljningen, eftersom mediebolagen står för det innehåll som Googles kunder efterfrågar.

Man kan tycka vad man vill om detta, med det är egentligen inte jättekonstigt att mediebranschen väcker frågan. Journalistik är, och har alltid varit, beroende av alternativa intäkter för sin finansiering. Till exempel annonsintäkter. Utan sidointäkterna har man inte råd att göra god journalistik.

När det nu visat sig att det är svårt att få sidointäkter på nätet genom annonser finns det färre skäl för medieföretagen att lägga ut artiklar gratis. Många byter också strategi och försöka hitta intäkter genom digitala prenumerationer.

Betalväggarna är i någon mån en effekt av att mediebolagen har förlorat striden om annonsmarknaden på nätet. Kan man inte tjäna pengar på annonser i samband med att man lägger ut material gratis på nätet så måste man sluta lägga ut material gratis på nätet. Så resonerar i alla fall allt fler mediekoncerner. Det kommer att leda till ett fattigare internet.

Betalväggarna har också blivit legio i framför allt USA – och börjar dyka upp i Sverige. Sydsvenskan drar som första storstadstidning igång med en mjuk betalvägg i slutet av januari. Och fler lär följa.

Behovet av betalväggar för att garantera intäkterna skulle möjligen minska om den licensavgift som föreslås i Tyskland blir verklighet, eftersom medieföretagen då får en kompensation för de uteblivna annonsintäkterna.

Man kan argumentera för att det borde vara tvärtom. Medieföretagen borde betala Google för att Google tillhandahåller tjänsten som gör att läsare hittar till medieföretagens sajter. Det är en relevant invändning men föga realistisk eftersom det är Google som tjänar mest pengar på upplägget medan det är medieföretagen som bär de största kostnaderna.

Medieföretagen är på väg att ta bort sitt material från det öppna internet. Skulle de tvingas betala Google för att publicera sökbart material kommer det bara att skynda på den utveckling vi nu ser med allt mer inlåst journalistik, och det är teknikbolagen förmodligen inte intresserade av.

Det är inte helt orimligt att tänka sig att de som tjänar pengar på journalistik också tar ett ekonomiskt ansvar för journalistiken. Ska det finnas journalistik på nätet i framtiden måste medieföretagen kunna få tillräckliga intäkter från antingen digitala prenumerationer eller annonsförsäljning på nätet, och det får man inte i dagsläget.

Det är inte så att Utgivarna eller Journalistförbundet eller de svenska eller tyska medieföretagen vill stoppa Google från att länka till nyhetsmaterial. Om de hade velat det hade de kunnat stoppa det för länge sedan. Vad man diskuterar är i stället en vinstdelning.

Rätt eller fel? Det är upp till var och en att avgöra – men det handlar inte om att medieföretagen eller Utgivarna eller Journalistförbundet eller de svenska eller de tyska medieföretagen vill förbjuda länkning. Det handlar om att fördela intäkterna så att det finns en framtid för journalistik på nätet.

 

Så långt frågan om det tyska lagförslaget. Sen till frågan om huruvida länkning kan vara ett upphovsrättsintrång. Om jag länkar till en artikel på DN.se, begår jag ett brott?

Nej, det gör jag förstås inte. Det föreligger ett underförstått samtycke till länkning från DNs sida. De tycker att det är okej att jag länkar till deras artiklar. Det finns internationell rättspraxis för detta synsätt, bland annat i den tyska Paperboy-domen (länken innehåller en engelskspråkig sammanfattning). Länkar till öppet material som upphovsmannen vill sprida är förstås lagliga.

Joakim Jardenberg hänvisar i en kommentar till en av artiklarna på Journalisten.se till en PM av juristdoktoranden Daniel Westman. Slutsatsen i PMn är att länkning inte innebär tillgängliggörande till allmänheten. Denna PM har bärighet, men den är inte heltäckande, utan handlar bara om andrahandslänkning i situationer där upphovsrättsinnehavaren vill sprida materialet. (Som exemplet med DN ovan.)

Hur är det om jag länkar till något som finns bakom en betalvägg och utomstående genom att använda min länk kan kringgå själva betalväggen? Jo, det är ett upphovsrättsintrång.

Och det finns det också domar på, till exempel den så kallade Canal Plus-domen i hovrätten i Sundsvall 2011, där en person länkat till hockeymatcher som legat bakom en betalvägg. (Domen har inte vunnit laga kraft eftersom det den tilltalade har fått prövningstillstånd i Högsta domstolen.)

Huruvida det handlade om en djuplänk eller en referenslänk till matcherna spelade enligt hovrätten ingen roll. ”Bedömningen bör i stället utgå från den effekt länken haft.”

Domstolen skriver: ”Till en början konstaterar hovrätten att länkning är en grundläggande förutsättning för Internets funktion då Internet till stor del är uppbyggt genom just länkad information. Att all länkning skulle vara otillåten, även till upphovsrättsligt skyddat material som finns tillgängligt på Internet, kan utifrån den synvinkeln starkt ifrågasättas. I förevarande fall är det dock inte fråga om att materialet varit helt oskyddat. Länken till matcherna innefattande reprissekvenserna har, enligt vad hovrätten ansett utrett, legat bakom en så kallad betalvägg …”

Att skyddsåtgärderna för betalväggen inte varit tillräckligt effektiva spelar ingen roll, enligt domstolen. Det föreligger ingen skyldighet för rättighetshavaren att skapa effektiva skydd, bara att göra det tydligt att man inte samtycker till vidarelänkning av materialet.

Vad är då skillnaden mellan länken jag gör till DNs artikel och länken som privatpersonen i Norrland gör till Canal Plus hemsida? Den enda skillnaden är att utgivaren har haft olika avsikter med sina publiceringar. DNs avsikt är att offentliggöra artikeln gratis, Canal Plus avsikt är att ta betalt för bilderna.

Länken utgör i båda fallen ett tillgängliggörande. Och kan därmed också utgöra ett upphovsrättsintrång, beroende på upphovsrättsinnehavarens syfte med publiceringen.

Tekniskt är länkarna likadant uppbyggda, allt handlar om vad upphovsrättsinnehavaren vill med materialet och hur tydligt det framgår i samband med publiceringen.

I en dom i Stockholms tingsrätt 2003 dömdes en tidigare medarbetare på Riksdag & Departement till 60 dagsböter för att ha tillgängliggjort upphovsrättsskyddade artiklar från R&D via en länk från en extern sajt till en server där mannen själv lagt upp arkivartiklar från tidningen. Artiklarna var sökbara och offentliga på R&Ds egen hemsida.

Enligt domstolen var det just länken till artiklarna som innebar ett tillgängliggörande. När länken från startsidan togs bort ansågs det upphovsrättsligt skyddade materialet inte längre vara ”tillgängligt för allmänheten”, trots att servern med artiklarna fortfarande var aktiv.

I takt med att allt fler medieföretag börjar införa betalväggar kommer denna fråga att blir mer relevant, helt enkelt eftersom medieföretagen slutar samtycka till länkning.

Och det är precis vad de irländska dagstidningarna som Journalisten berättat om nu gjort – slutat att samtycka till länkning och börja fakturera sajter som länkar till öppna artiklar på tidningssajter. Helt orimligt kan tyckas. Men hur ser juridiken ut?

Utgör det ett upphovsrättsintrång att länka till ett material som är tillgängligt för allmänheten men där upphovsrättsinnehavaren anser att länkning till materialet inte är tillåtet? Kanske. Varför inte? Spelar det någon roll för länkens strikt juridiska funktion om det kostar en krona att läsa artikeln eller det kostar noll kronor? Är länken mer tillgängliggörande juridiskt för att det är pengar inblandade?

Nästa fråga blir: När Google i anslutning till en länk till en artikel som ligger bakom en betalvägg återger hela ingressen i artikeln, är det då ett upphovsrättsintrång? Om de publicerar en tumnagelbild intill? Är det ett upphovsrättsintrång?

Om man får tro Infopaq-domen från 2009 så är det det. Trots att Googles länk inte leder konsumenten förbi en eventuell betalvägg.

TT/Scanpix har stämt Google på fem miljoner kronor för just tumnagelbilder som lagts upp på Google News. Fallet ligger för avgörande i Stockholms tingsrätt.

Mediebranschen upplever en strukturell förändring. Det har märkts i papperstidningarna. Det kommer nu att börja märkas på nätet. Journalistik på nätet kommer inte att fortsätta att fungera som den har gjort de senaste 15 åren. Det finns liksom ingen som har lovat att det måste finnas gratis, god journalistik på internet.

Kommentarer

Det finns 12 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Plain text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
Uppdatera Skriv in bokstäverna som visas i bilden Type the characters you see in the picture; if you can't read them, submit the form and a new image will be generated. Not case sensitive.  Switch to audio verification.
Inlagt av Hedvig (Helsing... ons, 2013-01-09 16:16

för en artikel som kan få mig att förstå lite bättre vad det handlar om. Och skillnaden mellan länkar. Nu kanske till och med jag kan ge mig in i debatten.

Inlagt av Per Wik ons, 2013-01-09 16:51
Inlagt av Joakim Jardenberg ons, 2013-01-09 16:54

Bra försök att reda ut lite, det uppskattas. Men med dagens mjuka betalväggar gör du det för enkelt för dig i sektionen som handlar om att ”länka in bakom betalvägg”. Jag har tidigare försökt lyfta problemen med den sortens publiceringar, liksom tex DN:s 24h-länkar. Som länkare är det *helt* omöjligt att veta vad tidningen avser med publiceringen när den är öppen vid det ena klicket och stängt en dag senare. Har svårt att se någon domstol döma som i Canalplus-fallet.

Precis som man med resonemanget ovan har satt sig i en omöjlig sits alldeles på egen hand har man ingen annan än sig själv att skylla för den ekonomiska aspekten. Men kanske inte på det sätt som du menar i inledningen, tillgängligheten är inte problemet som jag ser det. Affärsutvecklingen har helt enkelt varit för svag. Klart man borde kunna tjäna pengar på annonser, det har jag räknat på flera gånger.

Men summa summarum i den här debatten, som kommit att handla mycket om Google News: Trafik värd 30 miljarder från google borde man kanske inte klaga på...
http://jardenberg.se/b/fakta-om-google-news-och-medierna/

Inlagt av Bengt Eriksson ons, 2013-01-09 18:33

Den enskilda journalisten/fotografen, finns hen med nånstans i den här diskussionen?

Inlagt av Johannes Nesser ons, 2013-01-09 23:18

Joakim: Jag är inte jurist, jag har bara pratat med jurister och läst ett antal domar. Men om domstolarna skulle döma likadant i mål rörande mjuka betalväggar som i mål rörande andra upphovsrättsintrång på nätet, känns det som att det inte skulle vara orimligt att om länken kringgår betalväggen (dvs tillgängliggörandet inte räknas mot antalet gratisartiklar per månad), så är det ett upphovsrättsintrång. Det hovrätten i Sundsvall tittade på var ju effekten av länkningen. Men jag är som sagt var inte jurist, och det här är rätt komplicerade frågor.

Det kom en dom i Holland i höstas som också pekar på att länkandet är ett tillgängliggörande som kan utgöra upphovsrättsintrång. Det går att läsa om den här.

Vad gäller beräkningarna så är de intressanta, även om Aftonbladet är ett lite speciellt exempel att använda som utgångspunkt. Värdet av sex miljarder länkningar verkar hur som helst inte ha gjort medieföretagen tillfredsställda. 30 miljarder kronor motsvarar väl ungefär tio procent av Googles årliga annonsintäkter.

Bengt: Lagstiftningsförslaget i Tyskland har ingen effekt på den enskilde upphovspersonen. Vad gäller länkningsfrågan, så gäller helt vanlig upphovsrätt.

Inlagt av Henrik Sundström fre, 2013-01-11 09:11

Skamligt att publicister lobbar för att begränsa det fria ordet och öppen kommunikation. Om medieföretagen vill ta del av kakan som Google mumsar på, så får ni ju starta en egen sökmaskin. Hur svårt kan det vara?
Tråkigt att se hur Journalisten lierar sig med Utgivarna och slår vakt om gammelmedia.

Inlagt av Peter Eriksson mån, 2013-01-14 14:23

Intressanta åsikter Gustafsdotter m.fl. framför, dvs. att vägbeskrivningar - vilket alla länkar är - ska anses som tillgängliggörande av det som finns vid slutmålet.

Drar man en parallell skulle jag alltså olovligen tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material med följande djuplänk, som dessutom ligger bakom en betalvägg:

Gåtill://Stockholm/Centralstationen/Övre_hallen/Pressbyrån/Tidningshyllan/Tidningen_Bilsport/sidan_64/Artikeln_Klassiker_BMW700/

Vem som helst kan nu följa länken och gratis läsa den länkade artikeln.

Jag hoppas att Google och andra sökmotorföretag plockar bort sökträffar som leder till material där rättighetsinnehavaren vill ha betalt för länkandet. Alternativt att Google m.fl. visar alla gratislänkar och att den som vill, mot betalning, även kan få tillgång till betalträffar.

Inlagt av Sippe ons, 2013-01-16 09:46

Det oroväckande här är ju att Journalisten och andra mediabolag inte använder sig av kritiskt tänkande och tänker några steg extra. Journalister och tidningar förlitar sig ju på att andra och tredje part offentlig gör information gratis för att kunna föra någon typ av nyhetsrapportering. Självklart finns det undantag, men oftast handlar ju journalistik om att leta reda på information och berätta om den. Oftast information som redan finns tillgänglig.

Att inte i sånna här texter ens reflektera över detta tycker jag är förbaskat konstigt. Att inte heller reflextera över vad en lagändring kan innebära för andra grupper tycker jag är förbaskat konstigt.
Att hävda att alla journalistiska texter skulle ha verkshöjd är bara löjligt.

Inlagt av Magnus Berg ons, 2013-01-16 11:59

Signaturen Sippe har redan tänkt det jag kom att tänka på när jag läste artikeln, nämligen att:
"Journalister och tidningar förlitar sig ju på att andra och tredje part offentlig gör information gratis för att kunna föra någon typ av nyhetsrapportering."

Jag tycker att ingen ska ställa upp gratis på intervjuer för kommersiella medier, inklusive public service. Att avsätta tid och att gratis ge bort kunskap till kommersiella företag borde inte förekomma i ett kapitalistiskt samhälle. Och när nu media är ute och gnäller över länkning så ska de självklart själva betala för den information som andra tillhandahåller.

Inlagt av Anders Jackson sön, 2013-01-27 22:29

Det är helt befängt.
Om man inte vill låta icke-abonnenter komma åt medias, så skyddar man alla länkar bakom väggen.
Om jag vill dela en länk med andra abonnenter, så lägger jag upp länken till mediat på webbsida eller skickar med post. Om den som sedan följer länken inte är abonnent så skall de nekas åtkomst. Allt annat är inkompetens och de som gjort systemet bör betala om någon. Om man däremot kopierar mediat till en annan länk, så har man ju gjort något som uppenbart är upphovsrättsbrott.

Som ni argumenterar i artikeln och kommentarerna så om jag ville tjäna pengar på upphovsrättsbrott så skulle jag göra så här.

Göra en film tillgänglig i en eller två månader. Sedan slå på betalväggen för filmen, som inte låser access till filmen. Detta för att inte göra de som länkat till filmen medvetna om att access till filmen från förstasidan måste gå genom betalväggen.
Efter en-två månader så använder jag mig av google eller bing och letar upp alla som länkar till filmen, och stämmer dem om de inte betalar en straffavgift på ett par tusen kronor.

Se, så fungerar ert "skydd" av upphovsrätt. Så, sluta skydda inkompetens på webben! Vill man inte ha länkar till material på webben skall fungera för alla, så se till att de bara fungerar för dem som man vill att de skall fungera för. Vill man inte att sökmotorer skall indexera sin siste, så ber man dem att inte göra det med en enkel fil som heter robot.text.

Hur svårt kan det vara att hitta kompetent folk att driva siterna?

Inlagt av Kari Noren lör, 2013-02-02 10:13

"Det finns liksom ingen som har lovat att det måste finnas gratis, god journalistik på internet." joho det finns det visst :(

Inlagt av Henrik lör, 2013-02-02 13:10

Hela CanalPlus-domen är absurd. Om ett företag vill ta betalt av sina kunder för att visa ett program ska man inte sända det på en offentlig storbilds-TV. Även om man sätter upp skyltar som säger att "här får ni inte titta".

Hur ett företag med inkompetenta tekniska lösningar lyckas vinna i en domstol är för mig väldigt konstigt. Det är knappast någon rocket-science att bygga ett fungerande inloggnings-system. Går en adress att nå utan inloggning är den publik. Så enkelt är det. En länk är inget annat än en adress. Om jag sätter upp en tavla i skogen och säger att "ingen får titta på den här utan att betala mig" men någon sedan publicerar GPS-koordinater till platsen, har denna person då "tillgängliggjort verket för allmänheten"?

Det enda frågan kan beröra är hur mycket Google och andra sökmotorer har rätt att citera från artiklarna. Där borde allt fokus ligga. Länkning har inte med saken att göra över huvud taget.

Redaktionsbloggen

mer

Journalisten TV

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies