Olika bilder av katastrofen

Daniel Johansson | 6 sep 2005, 03:39 #

USA rapporteringen är Bush fientlig
Av Daniel Johansson

Svenska journalister i regel vänstersympatisörer och anti-Bush människor läser tidiningar som NYT och WP för att sedan snurra tre varv till åt vänster eftersom de utgår ifrån att allt (även vänstertidningar är höger i USA. Därför blir vinklingarna ovanligt sneda.

Svenskar som kommer till USA blir oftast chockade av hur annorlunda det är jämfört med vad de läst i tidningarna. Vilket på sikt underminerar trovärdigtheten hos svensk media som tråkigt nog håller ganska låg kvalitet jämfört med exempelvis amerikansk media.

Daniel Johansson

Lennart Andersson | 6 sep 2005, 10:45 #

vinklat
Av Lennart Andersson

Jag känner Roland Martinsson sen vår gemensamma utbildning i Skurup 1987-88.

Då liksom säkert senare i livet hade han önskemål om att få finnas i rampljuset. Det är typiskt likt honom att stå upp för USA:s försvar. Och att hävda det fria landets principer där alla ska tänka på sig själv och skita i andra.
Jag har varit så glad, så glad att den svenska presskåren inte missat detta tillfälle att kritisera en människofientlig regim som Bush:s.

Istället för att se ut att fungera som världens samvete och kriga i land efter land och skicka raketer till månen och annorstädes borde USA.s regering ta hand om sina egna däribland alla fattiga och bland dessa finns många, många indianer som behöver upprättelse för all den orätt som många vita gjort dem genom historien. Och vad är det som har hänt. Jo, den vite håller på att gräva sin egen grav, likt vad en av de mest kända indianhövdingarna uttalade när han såg hur den vite mannen redan i ett tidigt skede våldtog Moder jord, en jord som indianerna under flera, flera hundra år levt i harmoni med.

Lennart Andersson

kerstin blomkvist | 6 sep 2005, 13:53 #

Och vem är Rolle PM?
Av Kerstin Blomkvist

Ska vi verkligen bry oss om Roland Poirier Martinsson? Jag hade aldrig hört talas om honom. Och kanske är det just det som är problemet. Han kanske vill göra sitt avtryck i historien med att leda infekterad debatt inifrån det egna lägret? Han vill bli ihågkommen som en motvalskärring som inte går i medias ledband.
Men gratulerar!

Han har en egen hemsida. Jo filosofen, författaren och den flitige föredragshållaren har en egen hemsida där han förklarar sig. Han säger bland annat så här:
”Vad jag påstår är att den svenska bevakningen är enögd och tendentiös. Jag försöker leda det i bevis genom att ställa rapporteringen mot fakta som inte nämns. Det räcker bra. Om franska, spanska och tyska tidningar begår samma misstag gör det inte den svenska bevakningen bättre.”

Nej det gäller ju att muta in sitt revir, att tala om var skåpet ska stå ”“ för karlen har ju en doktorsgrad i filosofi. Och det är ju prestige att försvara när man hävdar sin egen intellektuella suveränitet över västvärldens urbota inskränkta journalistelit.
Det skulle lika gärna kunna röra sig om en fanatisk pastor mellan 90 och döden, eller en medelålders gubbe med mindervärdeskomplex. Men nu råkar Roland PM [jo, han kallar sig så] vara en 43-årig snubbe med rötter i idrotten som går i kyrkan på söndagar och älskar sin fru och sina barn. Han till och med visar en poetisk ådra, så där som är vanligt bland ordinära Svenssons i radhuskvarteret. Så han borde ju vara rätt normal, eller? Är det månne den katolska världsbilden som gör honom en outsider i det egna ledet?

Kerstin Blomkvist

Kjell Häglund | 6 sep 2005, 15:11 #

obehagligt, Kerstin och Lennart
Av Kjell Häglund

Lennart här nedan blir “så glad, så glad…” och Kerstin närmast hatisk i sin kliché-föraktfulla “och vem är…”-retorik.

Jag skulle vilja göra samma uppmaning till er som Roland PM: debattera sakfrågorna, sök källor och motkällor, läs med öppna sinnen. Det säger sig självt att New Orleans-katastrofen inte är något som går att tolka i svart eller vitt. Och hur någon kan komma sig för att skriva “jag blir så glad, så glad” i anslutning till detta övergår mitt förstånd.

Själv anar jag djupa sprickor i Rolands tes, samtidigt som den är djupt intressant. Jag uppskattar att den svenska debatten äntligen får fler verserade, intellektuella röster även från högerhåll, så vi slipper den unkna gamla “Ahlmark-mot-resten”-stämningen.
Och detta skrivet strax efter att jag kryssade i “Nej”-knappen i webbfrågan härintill.

Kjell Häglund

Joakim Tärnström | 6 sep 2005, 17:06 #

Tendentiöst? Kanske, men inte värre/bättre än i USA
Av Joakim Tärnström

Vet inte om Roland PM helt har missat mediabevakningen i USA. Med ett möjligt undantag för FOX, som i mina ögon inte sysslar med journalistik, är kritiken minst lika hård som den svenska. Den svenska bevakningen speglar mycket väl stämningen i USA. Martin refererar till artikelserien i Times-Picayune. Läs den! Skrämmande läsning som får en att undra varför beredskapen inte var bättre. Nej, svenska journalister har inget att skämmas över. Inte vad gäller bevakningen av Katrina/New Orleans.

Joakim Tärnström

kerstin blomkvist | 6 sep 2005, 17:55 #

Häglund uppenbarar sig
Av kerstin Blomkvist

Och så var det sagt. Det uppenbara. Att svart inte alltid är svart och vitt inte alltid vitt. Och så kan vi andra imbecilla stå där och gapa, medan allsmäktiga sanningar sägs i vårt forum.

Jag välkomnar allt från bitskt bulldogtyckande till intellektuell mjukporr – men säg nåt vettigt för fan. Som till exempel att katastrofen verkligen bör angå oss alla – utan krav på prestige och oavsett politisk färg. Höj ribban.

Kerstin Blomkvist

Cecilia Eriksson | 7 sep 2005, 08:15 #

Pinsamt av RPM
Av Cecilia Eriksson

Jag läste Roland Poirer Martinssons artikel i Expressen och gick vidare och kollade vad han skrivit på sin sajt, www.rolandpm.com. Det är verkligen häpnadsväckande ensidigt. Amerika är fantastiskt, Bush är bäst – och alla som säger något annat är del av vämjeliga propagandakampanjer. Var tog den fria debatten vägen?
Att skildra den kris USA befinner sig i efter Katrina är en självklar uppgift för medierna. Den krisen är mänsklig, materiell, psykologisk – och självklart även politisk. Och i amerikanska medier diskuteras allt detta flitigt, möjligen med undantag av i Fox News.

RPM ljuger i Expressen om svenska journalister och förolämpar, precis som Martin skriver, dem djupt.
Jag hoppas att Martin eller någon annan får plats i Expressen och påpeka detta.

Cecilia Eriksson

Lars Ericsson | 7 sep 2005, 08:18 #

Bra!
Av Lars Ericsson

Bra ledare!

Visst kan man tycka mycket om svenska rapportering från USA, men knappast den här gången. Stefan Åsberg – vilken man! Sover han någonsin?

Lars Ericsson

Kjell Häglund | 7 sep 2005, 09:42 #

Roland och den fria debatten
Av Kjell Häglund

Det är ingen tvekan om att flera svenska journalister gjort ett gripande stort jobb på plats. Georg Cederskog är som alltid nära människor och ger oss överblick utifrån ett starkt historieberättande, och Per Bjurman i AB har nått höjder och djup jag aldrig sett hos honom tidigare. Men var hittar jag den allra bästa texten av Bjurman? Jo, i form av ett långt inlägg på Roland PM:s blogg, i polemik med Roland; en bredspårig debatt med över 300 inlägg, där “båda sidor” svallar över av spännande röster och infallsvinklar.

Cecilia här nedan undrar “vart den fria debatten tog vägen”, samtidigt som hon sågar Rolands blogg som ensidig ”“ men faktum är att debatten på bloggen är en av de bästa jag sett på en svensk nätsida, sprängfylld med fakta, länkar till New Orleans-invånares bloggar osv. Det var inte minst efter att ha läst denna som jag själv ställde mig tveksam till om Roland verkligen var rätt ute i sin Expressen-artikel.

Kjell Häglund

Jonas Skoglund | 8 sep 2005, 09:50 #

Ang pludnrat/hittat
Av Jonas Skoglund

Webbplatsen Snopes, har utövat lite journalistik för att ta reda på varför bildtexterna var rasistiska.
Svaret finns här:
http://www.snopes.com/photos/katrina/looters.asp

Jonas Skoglund

Mats Skogkär | 8 sep 2005, 14:05 #

Pinsamt av MJ
Av Mats Skogkär
Martin Jönsson tycker inte om Fox News. Han räknar på goda grunder med att en stor majoritet av Journalistens läsare delar hans uppfattning. Därför antyder han att Roland Poirier Mårtensson (RPM) är en sån där suspekt figur som tittar på Fox och hämtar sin världsbild därifrån. Guilt by association skulle det väl kunna kallas. Fungerar alltid bra när argumenten tryter.
Martin Jönsson lyckas inte ens citera RPM rätt. På sin blogg skriver RPM inte om journalister som blivit ”nästan fnittriga över att detta drabbat USA”. Vad det står är ordagrant att Aftonbladets ”skribenter och redigerare är nästan fnittriga över att detta drabbat George W Bushs Amerika”. Det är inte riktigt samma sak.
Och apropå de rasistiska bildtexterna på Yahoo News så är den saken, vilket redan påpekats, betydligt mer komplicerad än vad Martin Jönsson vill ge sken av.
Sedan konstaterar Martin Jönsson att RPM i sin artikel i Expressen skrivit att lokalbefolkningen ”avböjt myndigheternas erbjudanden” att lämna staden. Detta är enligt Martin Jönsson ett av flera exempel på ”direkt befängda” påståenden som ”röjer stor okunnighet om staden New Orleans”.
Mot detta kan man invända att det uppenbarligen är så att många New Orleansbor faktiskt vägrat, och fortfarande vägrar, att lämna sina hem.
Citatet är också ryckt ur sitt sammanhang. Hela meningen lyder: ”I New Orleans verkade det som om de som avböjt myndigheternas erbjudanden att lämna hade fått rätt.”
Här syftar RPM ”“ vilket framgår av artikeln ”“ på att det först såg ut som om New Orleans klarat sig lindrigare undan Katrina än vad många först befarat.
Falsk och hårdvinklad var RPM:s omdöme om mediernas bevakning av Katrinas härjningar.
Samma sak skulle kunna sägas om Martin Jönssons ledare.

Mats Skogkär

Eva Broman | 11 sep 2005, 10:56 #

Faktahantering och ideologiska utgångspunkter
Av Eva Broman

Jag har följt och deltagit i debatten på Roland PMs blogg sedan hans ursprungliga artikel publicerades i Expressen, så jag kanske kan bidra med några upplysningar angående PMs ideologiska utgångspunkter och hantering av fakta. Som jag ser det har Roland PM i sin argumentering ställts inför ett dilemma som han inte lyckats lösa: man kan inte kritisera hela journalistkåren för bristande nyansering och ideologiskt betingad vinkling av fakta när ens egen presentation av fakta är lika uppenbart vinklad och “silad” (ett av PMs favorituttryck för att beskriva de svenska journalisternas rapportering).

Som en av hans bloggkommentatörer påpekar är hans artikel alltså “en partsinlaga och inte en empiriskt grundad observation”. Vidare, på grundval av hans egna texter och många inlägg i hans blogg har jag dragit slutsatsen att det inte främst är ensidigheten i rapporteringen som är PMs problem, utan det faktum att den amerikanska högern och Bush-administrationen överhuvudtaget kritiseras i svensk press. För att påvisa att de svenska journalisterna (och deras amerikanska kollegor) har fel i sin rapportering anför PM faktauppgifter vilka dock olyckligtvis i samtliga fall har avslöjats som felaktiga eller i alla fall vilseledande. Uppgiften om fattigdomsgränser är ett intressant exempel: den siffra som PM anger (49.000 dollar) gäller en familj på fyra vuxna och fem barn-vilket knappast är jämförbart med den svenska standardfamiljen, i Borås eller någon annanstans! Denna förvanskning av fakta uppmärksammades på hans blogg, men trots flera förfrågningar har PM inte gått i svaromål, vare sig på bloggen eller i sitt svar till Anders Holmberg (som f.ö. ligger ute på bloggen nu). I detta svar påstår PM också att en majoritet av det amerikanska folket enligt opinionsundersökningar godkänner myndigheternas insats. Detta påstående är helt inkorrekt-enligt en opinionsundersökning som publicerades på CBS webbsida den 8/9 anser 70-80% av de tillfrågade att katastrofhanteringen var “inadequate” (kan tyvärr inte skicka länken eftersom inte “cut and paste” verkar fungera här). När jag påpekade detta för honom försvarade han sig med att han (“naturligtvis, vad trodde du??”) syftade på en opinionsundersökning som gjordes den 29/8! Mitt svar var att i sådana fall ska han inte använda presens…En person som anklagar andra för sortering och förvanskning av fakta borde faktiskt vinnlägga sig lite mer om att hålla ryggen fri. Hela hans principiella resonemang blir ju lidande av denna “fria” hantering av fakta.