Svårare få jobb som journalist till hösten

22 januari 2008

Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, har åren 2006 och 2007 varit mycket gynnsamma för journalister med många jobb att välja mellan. De tjänster som utannonserats har framför allt varit inom nya medier som webb och digital-TV. Ny teknik har drivit på och utökat medieutbudet.
Men denna positiva utveckling kommer att bromsas upp under hösten och nästa år, enligt AMS prognos. Prognosen bygger sitt antagande på en svagare ekonomisk utveckling i samhället som nationalekonomer, banker och institut förutspår.

Arbetsmarknaden för kulturarbetare, där journalister räknas in enligt AMS statistik, följer den ekonomiska utvecklingen i landet.
När det nu åter verkar bli kärvare kommer det framför allt att drabba dem som enbart skriver artiklar och inte har fler kompetenser, som att kunna redigera, klippa film, själv ta upp ljud och jobba med webben. Medieföretagen vill ha personer som kan passa in på flera platser i organisationen.
– Journalister behöver bredda sig. Det räcker inte med att skriva eller göra en intervju för att få jobb. Tekniken styr lite i denna utveckling. Den har gjort det möjligt för en journalist att både filma och redigera, säger Benny Gustavsson, verksamhetschef för samtliga Kulturarbetarförmedlingar.

AMS ser också att medieföretag i större utsträckning inte längre återanställer vid naturliga avgångar utan i stället anlitar produktionsbolag och frilansjournalister. Därför spår man färre fast anställda i framtiden, en tendens som även JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation i Göteborg, sett i sina undersökningar.
– Många arbetslösa journalister har blivit tvungna att starta eget därför att arbetsgivaren vill köpa in tjänster i stället för att anställa. Tidigare kunde man ta vikariat mellan arbetslöshetsperioderna. Men då man startar eget gäller det att titta framåt och se om man kan försörja sig över tid, säger Benny Gustavsson.

Att medieföretag hellre anlitar frilansar än anställer märks på antalet journalister som söker starta eget-bidrag. Över 25 procent av dem som sökte ett sådant bidrag inom kulturområdet var journalister.
– Det är en rätt hög andel för en specifik yrkesgrupp, säger Benny Gustavsson.
Han har också sett en ökning av antalet små produktionsbolag som bildas, där en journalist går samman med en layoutare och en fotograf för att leverera en färdig produkt.

I dag är 1 500 journalister inskrivna hos kulturarbetsförmedlingen. Av dessa är 385 öppet arbetslösa. 690 har deltidsjobb och tycker därför att de måste stå som arbetssökande på arbetsförmedlingen. Omkring 1 000 av de 1 500 som är inskriva hos arbetsförmedlingen har någon form av arbete, genom att de får något slags arbetsmarknadsstöd.
Journalisternas a-kassa betalade under december ut ersättning till 513 medlemmar, varav 303 arbetade deltid.
De som har svårast att få jobb är de något äldre, personer med nedsatt arbetsförmåga och utlandsfödda, enligt AMS.

 

 

Pär Jansson

pj@journalisten.se