Medier lurade av felaktiga uppgifter

13 november 2007

I ett pressmeddelande berättade riksdagens ju­stitieutskott att all avlyssning av medieredaktioner förbjuds. Många medier trodde på riksdagen. Men något förbud blir det inte. Pressmeddelandet var fel.

Fredagen den 2 november släppte riksdagens justitieutskott sin bomb. Under rubriken ”Medieredaktioner ska inte få avlyssnas” skrev utskottet ett pressmeddelande med ingressen ”Justitieutskottet föreslår att det ska bli absolut förbjudet att avlyssna medieredaktioner.

Detta ska stå i lagen om hemlig rumsavlyssning som nu har behandlats igen efter ett års vila. Ändringen ska ytterligare stärka rättssäkerheten”.

Helt enkelt en jättenyhet för medier, för hemliga källor och för polis som vill kunna avlyssna misstänktas telefoner. All telefonavlyssning som i dag kan ske mot en redaktion där polisen misstänker vissa brott, ska alltså förbjudas.

Men den här nyheten var inte sann.

Pressmeddelandet handlade om att justitieutskottets borgerliga majoritet vill ta bort den möjlighet att bugga medieredaktioner som fanns med i socialdemokraternas ursprungliga buggningsproposition. Något som redan avslöjats av riksdagens egen tidning Riksdag & Departement.

Pernilla Eldblom på riksdagens informationsenhet skrev pressmeddelandet.

Stämmer det att all avlyssning av medieredaktioner förbjuds?

– Ja, utifrån det här betänkandet som det handlar om. Sedan har inte jag satt mig in i vilka övriga former av avlyssning som kan finnas, säger Pernilla Eldblom.

Betänkandet handlar om buggning, men telefonavlyssning kommer väl att vara tillåten även i fortsättningen?

– I så fall är det väl för vitt formulerat. Men Lars Franzén, som är föredragande i utskottet, har godkänt det och jag har ingen detaljkunskap om vilka former av avlyssning som kan vara tillämpliga, säger Pernilla Eldblom.

Hon framhåller också att resten av pressmeddelandet bara handlar om buggning.

Tjänstemannen Lars Franzén bekräftar att han har läst pressmeddelandet men tycker inte att misstaget är så allvarligt.

– Det jag läste noggrannast är beskrivningen inne i texten och den kan inte missförstås, säger han.

Men många medier har rapporterat om ”nyheten” utan att kolla fakta med utskottet. Under en dryg timme hade också Journalisten en notis på sin webb som helt byggde på pressmeddelandet.

Konkurrenten Medievärlden har kvar en notis som bygger på TTs version – också den felaktig.

På nyhetsbyrån TT skrev morgonreportern Christina Lucas en artikel, baserad på utskottets pressmeddelande. Då hon saknar expertkunskaper i ämnet insåg hon inte att pressmed­delandet borde ha handlat om buggning – inte om all avlyssning.

– Jag förstod inte distinktionen, säger Christina Lucas.

I Nerikes Allehanda blev chefredaktören Ulf Johansson uppringd av sin webbredaktör och fick kommentera TTs text. När Journalisten ringer några dagar senare tror han fortfarande att riksdagen ska förbjuda all avlyssning.

– Jag blir förvånad om det här bara handlar om buggning. Riksdagen bör vara tydlig med vad den gör för markering, så att det är glasklart, säger Ulf Johansson.

Journalisten har sökt justitieutskottets ordförande Thomas Bodström men han har avböjt att kommentera

BÖRGE NILSSON