Annonsförsäljning styr reporterlöner

19 september 2006

Sajten nyhetskanalen.se har som mål att bli Sveriges största lokaltidning på nätet. De som jobbar för sajten får ingen lön utan inkomsten beror på hur många annonser som säljs.

Ett hot mot fri och oberoende journalistik, anser Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén.

Nyhetskanalen.se har som mål att ha täckning i alla Sveriges 290 kommuner. I dag har sajten medarbetare i ett tiotal kommuner.

Webbredaktörerna ska skriva lokala nyheter, företagsnytt, sport och nöje. Nyhetskanalen.se har inga fysiska redaktioner utan reportrarna ska jobba hemifrån eller från sitt eget kontor. Det är ett krav, enligt den annons där nyhetskanalen.se rekryterat medarbetare. I annonsen står det vidare att den som ska jobba för sajten måste ha en dator med bredbandsuppkoppling och tillgång till egen bil. Ingen blir anställd utan webbredaktörerna ska jobba som självständiga uppdragstagare eller genom egna företag.

Under rubriken lön i annonsen står det att den är provisionsbaserad och ger ”mycket god” inkomst. Inkomsten är kopplad till hur många annonser som säljs. Hur mycket journalisterna kommer att tjäna är svårt att få klarhet i. Ingen är villig att berätta och många av reportrarna har nyligen börjat jobba för nyhetskanalen.se.

– Jag har jobbat i tre veckor och ännu inte fått någon lön. Men sajten har inte riktigt dragit igång. Annonsförsäljare är på väg in, säger Daniel Åsenlund, som skriver för kommunerna Hud­dinge och Botkyrka.

Amjad Qadoumi har nyligen börjat jobba från Haninge kommun och kan tänka sig att både skriva och sälja annonser.

– Förhoppningsvis ska jag sälja annonser och skriva artiklar. Men jag har inte riktigt kommit igång ännu så jag får se om det är lönsamt eller inte, säger Amjad Qadoumi.

Grundare av nyhetskanalen.se är företagaren Lars Engström som driver företaget MediaGraphic, som bland annat sysslar med marknadsföring, reklam, tryckning och grafisk produktion. Att nyhetskanalen.se bara betalar en provisionbaserad lön beror enligt Lars Engström på att företaget endast jobbar med egna företagare och självständiga uppdragsgivare.

– Journalisterna är en del av redaktionens ekonomi. Alla är beroende av vår omsättning och hur mycket annonser som säljs. Det är som vilket annat företag som helst, att man är beroende av hur det går ekonomiskt. Om det inte går bra med försäljningen av annonser tjänar inte företaget några pengar och inte jag heller, säger Lars Engström.

Hur uträkningen av provisionen går till är svårt att få grepp om. Lars Engström talar om att nyhetskanalen.se är uppdelad i återförsäljningsområden, som antingen kan vara länsvis eller på kommunnivå. Några detaljer om arbetsvillkoren för webbredaktörerna vill inte Lars Engström avslöja.

Tidningen Journalisten har däremot varit i kontakt med en person som försökt undersöka arbetsvillkoren på nyhetskanalen.se.

Personen fick beskedet att en webb­redaktör får nio procent av det som annonsförsäljarna drar in och att journalisterna själva ska stå för alla utgifter.

Daniel Åsenlund skulle gärna vilja att det fanns en grundlön för att locka duktiga journalister till sajten.

– Men jag kan förstå att det är ett stort projekt och att Lars Engström går tillväga på detta sätt. Det är 290 kommuner som ska täckas och det skulle bli stora utgifter, säger Daniel Åsenlund.

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén är upprörd över att det finns företagare som är villiga att profitera på att det finns unga människor som vill bli journalister.

– Om det är så att ens inkomst är beroende av att det säljs annonser blir man beroende av annonsörerna på ett sätt som gör det svårt att bedriva en fri och oberoende journalistik med integritet, säger Agneta Lindblom Hulthén.

PÄR JANSSON

pj@journalisten.se