Fd PO: DNA-bevis kan leda till snabbare publicering

4 april 2006

En konsekvens av DNA-tekniken är att polisens och domstolarnas arbete förbättras medan journalistiken försämras, anser förre PO Pär-Arne Jigenius, efter att den misstänkte Hagamannens identitet röjts i medierna.

En konsekvens av DNA-tekniken är att polisens och domstolarnas arbete förbättras medan journalistiken försämras, anser förre PO Pär-Arne Jigenius, efter att den misstänkte Hagamannens identitet röjts i medierna.

Ett argument för namn- och bildpubliceringen är att polisen på grund av DNA-tekniken är så säker på sin sak. Men Jigenius påminner om att varje redaktion ensam ansvarar för sin publicering.

Dagens Nyheters chefredaktör Jan Wifstrand gör en liknande reflektion.

– DNA-begreppet som tungt argument kanske påverkar oss i medierna att publicera snabbare. Det är inte bra. Man får väga risken för publicitetsskada mot allmänintresset.

Pär-Arne Jigenius påpekar att medierna har två parter att tänka på, dels den gripne, dels hans närstående som kan drabbas ytterligare genom identifiering. Det är främst de senare man ska ta hänsyn till i det här läget, anser han.

bryt

Expressens chefredaktör Otto Sjöberg framhåller att tidningen försökt hålla familjen utanför rapporteringen. Expressen identifierar normalt inte en misstänkt på ett så tidigt stadium. Det som ändå talade för publicering var, enligt Sjöberg:

* Det stora allmänintresset.

* Att polisen sitter på ett mycket starkt bevismaterial.

* Det fanns en fantombild som var påfallande lik mannen.

– Det svåraste att hantera är att mannen också är en familjefar. Det är samtidigt så ovanligt att det är värt att berätta om.

Stämmer det att er upplaga var 30 000 exemplar högre än en vanlig torsdag?

– Siffran är fel, men ja, vi hade betydligt större försäljning den dagen än en vanlig dag. Det ska vi också ha vid den typen av nyhetshändelser. Allt kan inte bero på bilden.

bryt

Även TV3s Efterlyst publicerade namn och bild.

– Vi gör det normalt på personer som är dömda till minst två års fängelse, säger programledaren Hasse Aro. Här gör vi ett undantag och en egen bedömning av hur hårt knuten personen är vid brottet. I det här fallet var bevisningen stark. Vi brukar också väga in om en bildpublicering kan förstöra en vittneskonfrontation, men här behövde vi inte ta ställning till det eftersom Expressen redan publicerat hans bild.

TV3s nyhetsprogram Update identifierade också Hagamannen.

– Vi gjorde tre bedömningar, säger nyhetschefen Anna Järphammar. Kunde publiceringen skada utredningen? Det kunde vi bortse från. Bilden var redan publicerad. Kunde de anhöriga påverkas? Det hade redan skett. Kunde han ändå vara oskyldig? Polisens DNA-bevisning var stark. Därför publicerade vi.

Hade ni gjort det om inte Expressen först publicerat namn och bild? </b<

– Nej, troligen inte.

bryt

Lokaltidningarna hamnade i ett dilemma när riksspridda medier avslöjade den misstänktes identitet. Expressens löpsedlar med mannens bild fanns ute på stan, men Västerbottens Folkblad och Västerbottens-Kuriren valde en återhållsam linje.

– Av hänsyn till hans sambo och barn, som är sex och nio år, avstod vi från att identifiera mannen, säger VKs chefredaktör Torbjörn Bergmark. Han är inte en offentlig person utan en vanlig kille, en omtyckt arbetskamrat på den plåtverkstad där han arbetar. Frågan i det här fallet är inte vem utan varför.

bryt

Inte heller Norrländska Socialdem­okraten, känd för att vara snabb med att publicera bilder på brottslingar, har identifierat Hagamannen.

– Vi publicerar aldrig namn och bild på någon som inte är dömd, säger NSDs chefredaktör Lennart Håkansson. Det här är ingen offentlig person.

bryt

Allmänhetens pressombudsman, PO har fått ta emot starka reaktioner efter Expressens publicering.

– Det brakade loss i torsdags. Det är en av de största mejlstormarna, kanske den största, under mina fem år här, säger PO Olle Stenholm.

Han hoppas få pröva en anmälan från den misstänkte Hagamannen eller hans anhöriga.

– Det är en grundläggande fråga när pressen kan avslöja en misstänkt brottsling.

Håkan Lindqvist

hl@journalisten.se

Håkan Lindqvist
Håkan Lindqvist
hl@journalisten.se

Tipsa en vän

Kommentarer är stängda för denna artikel.

Nytt om folk

Noterat RSS

  • » Time för vuxna

    Den amerikanska tidskriften Time Magazine kommer att ge ut en version av sin tidning som vänder sig till vuxna läsare. I stället för barnvänliga artiklar med stora bilder och lättlästa texter ska man satsa på genomarbetade artiklar som inte enbart handar om dinosaurier. Allt enligt satirsajten The Onion.
     

Frågan

Är det lämpligt att journalister är politiskt aktiva?

Ja
Nej
Vet ej

Se resultat

Grodor

Fler grodor

Senaste numret

http://194.68.66.43/Journalisten

Prenumerera

RSS & Nyhetsbrevet

Få Journalistens nyheter direkt i din RSS-läsare eller e-postlåda!


TV & Radio

Publicerat, P1

lördag 4 september

Mer på TV & Radio RSS

SJF